Med en viss risk för att läsarna kanske börjar uppfatta grälen och debatten kring långköraren torghuset i Jakobstad som ett uttjatat tema som det är bäst att lämna så fort som möjligt, tänker jag ända ta upp den här tråden.
Det vill säga, förena dagens diskussion kring torgets utseende i Jakobstad och vad som är rätt och riktigt att bygga invid torget och den slående lika diskussion som fördes kring Rådhusbygget vid torget som förverkligades 1875. I båda fallen handlar det om projekt som dragits i långbänk.
Debatten om ett rådhus i Jakobstad börjar
Rådhusbygget i Jakobstad startade 1854 mitt under brinnande Krimkrig, ritningarna i senempirestil gjordes av länsarkitekt Setterberg. Sockeln påbörjades som ett nödhjälpsarbete men sedan tog pengarna slut. Det dröjde ända till år 1873 innan senaten i Helsingfors slutligen gav tillstånd till ett förverkligande av planen.
Nu börjar problemen på allvar.
Ritningarna till rådhuset gjordes i Helsingfors av en arkitektbyrå kallad "Kontoret för Arkitektur och Praktisk Byggnadskonst" . John Blomström, sjökapten och medlem i den medborgarkommitte som valts för rådhusprojektet i Jakobstad, kritiserade de nya ritningarna.
Setterbergs smakfulla tornbyggnad hade ändrats och det gillade inte Blomström.
- Det var inte bara placerat på takåsen, tornet var dessutom fult, ansåg John Blomström.
Trots sina invändningar föreslog han ett godkännande av ritningarna men sen blev det stopp hos senaten som inte godkände de nya ritningarna. Nu fick arkitektbyrån i uppdrag att ändra ritningarna så att de skulle motsvara Setterbergs ritningar.
Mera problem tillstöter. Nu vägrar arkitektbyrån att ändra i sina ritningar, länsarkitekt Setterberg vägrar också ändra i sina ritningar.
Nu krävs utomstående medlarkrafter i Jakobstad, borgmästare Pentzin i Jakobstad anlitar en ny arkitekt i Helsingfors, Carl Wilenius, en sorts konsult kan man säga även om ordet inte var uppfunnet då. Carl Wilenius gör ytterligare nya ritningar.
Nu krävs det torgmöten
Liksom i Jakobstad 2013 och 2014 då två allmänna torgmöten kring den nu aktuella torghusplaneringen ordnades, så ordnades inför startandet av nybygget med Rådhuset 1875 också ett torgmöte. Det gällde att välja vilka ritningar man skulle följa.
Folket skulle få säga sitt i båda fallen om planerna och ge sina synpunkter. En väsentlig skilnad fanns det dock 1875 jämfört med situationen idag, folket fick avgöra frågan direkt när det gällde Rådhusbygget.
Mötet på torget 1875 hade sammankallats genom ringning i kyrkklockor och ringning i alla gathörn.
Alla de närvarande fick vara med och bestämma om vilka ritningar som skulle godkännas. I Jakobstads historik beskrivs det här mötet som det sista mötet kring ett större kommunalt ärende som avgjordes på det här uråldriga sättet.
I dagens läge i Jakobstad har det förts en livlig polemik på Facebook kring torghusplaneringen. Det är väl kanske den moderna mötesplatsen för åsikter.
Alla de närvarande på mötet 1875 var nöjda med Helsingforsarkitekten Carl Wilenius ritningar som ansågs som "vackra och funktionella" och de sändes iväg till guvernören.
I rådhuset fanns plats för stadens förvaltning och en festsal liksom också för polis, frivilliga brandkåren och akut sinnessjuka som det hette på den tiden
Carl Wilenius rådhus representerade stilmässigt empiren men längre än 14 år fick inte huset vara ifred. Huset saknade träpanel, det vara bara bilade stockar, tornets former kritiserades än en gång. 1890 byggdes rådhuset om i nyrenässansstil och fick samtidigt en ny tornkonstruktion. Det är det rådhus med de yttre former vi har i Jakobstad idag även om verksamheten i huset ändrats radikalt sedan dess.
Upprepar sig historien eller är det bara jag som fått någonting om bakfoten?