Inom Ekorosk-området finns enligt avfallshanteringsdirektör Johan Hassel 50 000 slambrunnar med slamavskiljare. Avfallsnämndens uppgift är att föra register över ägarna till de här slambrunnarna och vart slammet förs och av vem. I dagsläget finns det en del frågetecken kring den saken.
- I dagsläget uppskattar vi att 5 000 hushåll har vi ingen koll på vart slammet förs och av vem, säger Johan Hassel. Min teori är att man särskilt på landsbygden vill man traditionellt anlita en vänlig granne som äger en traktor och en slamkärra vars tjänster man anlitar men dessvärre är det inte tillåtet, säger Johan Hassel.
Bostadsfastigheter som inte är anslutna till kommunalt avloppsnät måsta ha slambrunnar med slamavskiljare ifall man inte har ett eget minireningsverk. Slammet måste tömmas minst en gång årligen av en godkänd och registrerad entreprenör. Det här stöder sig på avfallslagen och förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten.
Jordbrukare kan kalkstabilisera eller på annat hygienisera slammet från den egna gården och använda det på åkrarna men slammet får inte direkt blandas med den övriga svämgödseln. Jordbrukare får inte heller ta emot hushållsslam från andra gårdar och kalkstabilisera det, det måste föras till en godkänd mottagare av avfallet.
Österbottens avfallsnämnd har ansvar för 11 kommuner inom Ekorosk-området. Österbottens avfallsnämnd har myndighetsansvar för Ekorosk-området från Vörå i söder till Kaustby i norr, på motsvarande sätt finns en avfallsnämnd för Vasaregionen och en för Botnia Rosk-området i södra Österbotten. Kommunernas miljövårdsnämnder har en övervakande funktion.
Inom Botnia Rosk området är registerfrågan på slamsidan mer eller mindre öppen, säger Markku Salonen som har hand om de här frågorna. Där är alltså frågetecknen ännu fler. Timo Martonen är stadsingenjör i Vasa och är föredragande i Vasaregionens avfallsnämnd tills en avfallschef har anställts och han säger att en utredning i frågan har startat, längre än så har man inte kommit.
Läget i Pedersöre
I Pedersöre finns ungefär 3000 fastigheter utanför det kommunala avloppsnätet, det betyder lika många fastigheter med slambrunnar och slamavskiljare som skall tömmas. Miljösekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen räknar med att cirka tio procent av fastigheterna är sådana att man inte känner till hur de har ordnat slamfrågan.
- Jag tror att en del är sådana att de inte tömmer varje år, en del tömmer bara vart fjärde år när brunnen blir full. Klart att det kanske också finns sådana som tömmer det i skogen utan att tänka efter, idag är folk ändå så upplysta så det är inte många som gör på det viset, säger miljösekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen i Pedersöre.