En sommarkväll för snart tio år sedan var några goda vänner på besök, och vi satt under eken hemma i Nykarleby och småpratade om musikminnen, favoritlåtar och artister man hade gillat – eller ogillat - när man växte upp.
Vanligtvis när man pratar om pop- och rockmusik med jämnåriga så har alla ungefär samma referenser, även om man förstås kan vara synnerligen oense om vilka artister som var bra och vilka som var helt värdelösa. Men den här kvällen gick det upp för mig att två av mina vänner, Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin, som båda har vuxit upp i kristna kretsar, hade haft ett helt annat soundtrack till sina ungdomsår - och att den musik som jag trodde att alla lyssnade på var nånting som de skulle undvika, eftersom det var ”världslig” musik.
Jag blev nyfiken på vilken sorts musik det riktigt var de hade lyssnat på, och föreslog halvt på skämt att vi borde spela in ett radioprogram där de berättar för mig om sin musik, om sina favoritartister - och om hur det var att växa upp i sådana sammanhang där "min" musik, ansågs olämplig.
Och så skulle vi naturligtvis spela "deras" musik...
Majvor och Jan-Erik, eller Erkki som jag är van att kalla honom, gick igång på idén och började genast kasta fram namn på artister som de båda kände till, men som jag aldrig hade hört talas om. Det var namn som Pelle Karlsson, Evie, Choralerna, Andrae Crouch, Samuelssons, Larry Norman, Jerusalem - och Bob Dylan. Och där kunde jag plötsligt igen vara med och ha synpunkter, för Bob Dylan var en av de artister jag själv gillade skarpt på 1970-talet, och jag hade faktiskt skaffat albumet "Slow train coming" - utan att ens veta att det var en "kristen" skiva.
Nu ville jag verkligen höra hur "deras" musik lät, och det blev uppenbart att vi helt enkelt måste göra det där radioprogrammet som jag hade skämtat om.
Vi och de
Majvor Grönroos beskriver sig som vanlig lutheran medan Jan-Erik Andelin är uppvuxen inom pingströrelsen, och blev döpt som pingstvän när han var tretton. Numera är han aktiv inom metodistkyrkan.
Båda var aktivt med i kristen ungdomsverksamhet, var och en på sitt håll.
- Det var viktigt att man valde sida, för annars kunde man hamna i fördärvet, säger Majvor.
- Och det kunde vara helt konkret, som när man som barn skickades på sommarläger, berättar Jan-Erik. Antingen var du inne på bönemötet, eller så stod du utanför en sen augustikväll - i mörkret. Sådant kan vara ganska tufft för en nioåring.
- Jag minns att det fanns en lång lista på sådant som man inte fick göra, berättar Majvor. Man fick inte dansa, inte röka, inte lyssna på ”världslig” musik osv.
- Man talade också mycket om att jorden skulle gå in i ett slutskede, och vissa skulle ryckas bort, för att komma till himlen medan andra skulle tvingas stanna kvar och leva under fruktansvärda förhållanden, berättar Jan-Erik.
- Det här var nånting som jag som barn var fruktansvärt rädd för. Och många som har vuxit upp med det här får ångest av märkliga naturfenomen, som plötsliga vindar eller en märklig solnedgång…
Både Majvor och Jan-Erik kan komma ihåg tillfällen då de har tänkt att ”Nu har det hänt!” - alltså att de utvalda har ryckts upp till himlen och att man själv har lämnats kvar.
För att ge ett exempel på de här stämningarna spelas låten ”Vi ville vara redo” , framförd av Pelle Karlsson, och då konstaterar Jan-Erik att den låten egentligen borde vara barnförbjuden, men han tillägger att den där sortens skrämselpropaganda inte längre förekommer i kyrkorna på samma sätt som tidigare.
Till slut blev det inte bara ett utan två radioprogram och de sändes första gången i juni 2005 och vi kallade dem "Uppenbarelseboken. Då!" och "Adam gav namn åt alla djuren".
Nu sänds båda programmen i repris i Radio Vega med den övergripande titeln "Kristen pop från förra årtusendet"
Del 1 sänds på långfredagen 18.4, kl 17.10.
Del 2 sänds på påskannandagen, måndag 21.4 kl. 12.03
(länkar kommer sen att finnas här)
Extramaterial
Både Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin har också medverkat i programmet Samtal om livet.
Om man vill lyssna på det programmet ska man klicka här!
Samma år som Jan-Erik fyllde 50 bad jag honom vara med i Samtal om livet. Jag ville att han skulle fundera lite på vilka omständigheter som hade gjort honom till den person han är idag.
Programmet sändes första gången i juli 2012, och man kan hitta det här!