Det var vid skogs- och energidagen på Måtarsberget i Jeppo på onsdagen där kolimporten fick kritik. Bland klyvar, flishackor och traktorer var skogsägaren Henry Snellman kritisk.
- Alholmens Kraft importerar stora kolhögar medan det växer enorma virkesförråd i skogen.
Sade Henry Snellman och spanade vidare bland utställarna på Måtarsberget efter en lämplig maskin för att ta tillvara flisvirke i skogen. Snellman fick stöd för sin åsikt av Patrik Majabacka, projektchef för energiforum.
- Vi får skylla på våra politiker, låga kolpriser och billiga utsläppsrättigheter.
Sett i lite längre perspektiv har det ändå hänt en hel del. Enligt Majabacka har Österbotten de senaste tio åren satsat väldigt mycket på energived. Norr om Malax värms de flesta kommunala fastigheter med flis. Det är bara Korsnäs och Kristinestad som hamnat på efterkälken.
- Men vi diskuterar med Kristinestad och Korsnäs och är optimistiska om att också de ska välja flisvärme.
Enligt Majabacka är energivedspotentialen i Österbotten 350 000 fastkubikmeter per år, men räknar man in också jättarna Vaskiluodon Voima i Vasa och Alholmens Kraft i Jakobstad använder man redan
780 000 kubikmeter. Förklaringen är att allt grövre virke, sådant som tdigare gick till massa och papper, numera bränns upp. Räknar man in massaveden som står oanvänd i skogen kan man öka energivirkesuttaget med 300 000 kubikmeter per år.
- Ändå är kolimporten stor medan oanvänt virke finns i skogen, säger Majabacka.
Mot kolimporten väger Majabacka de senaste beräkningarna som visar att arbetsplatserna inom energivedshanteringen kunde fördubblas, från 4000 till 8000 arbetsplatser.
- Men det förutsätter att våra politiker anstränger sig lite mera, säger Majabacka.