Johan Kullas (SFP) gillar inte förslaget till omorganisering av bildningssektorn i Vasa stad. Han är orolig för närdemokratin och svenskans ställning. Bildningsdirektör Christina Knookala är däremot enbart positiv till en omorganisering.
Enligt Knookalas förslag ska man inom bildningsväsendet gå över till ett system med sex resultatområden, vart och ett med en egen chef som sitter med i ledningsgruppen för bildningssektorn. Tidigare satt närmare femton personer i ledningsgruppen och endast en av dem svarade för småbarnsfostran och grundskoleutbildningen, trots att de områdena tillsammans är de överlägset största.
Bättre koll på bildningssektorn
På det här sättet kan man enligt Knookala spara pengar och få en bättre översikt över hela sektorn.
- Det här skulle effektivera både arbetet inom ledningsgruppen och det skulle också medföra ett större samarbete mellan våra enheter som i dagens läge lever ett väldigt separat liv, säger Knookala.
Enligt förslaget skulle de sex resultatområdena vara småbarnsfostran, finskspråkig grundutbildning, svenskspråkig grundutbildning, kunskap och växande, kulturservice och idrott - och underhållning.
Hälften färre nämnder
Det här skulle betyda ungefär en halvering i antalet nämnder och direktioner jämfört med dagens läge. Som det är nu finns det fjorton nämnder och direktioner inom bildningssektorn.
- Det är många om man tänker på att social- och hälsovården har en enda nämnd, säger Knookala.
Det här är en av de sakerna som oroar Johan Kullas, fullmäktigeledamot och suppleant i stadsstyrelsen. Han anser att demokratin lider och att man riskerar att gå över till ett tjänstemannavälde.
- Det har talats om någon typ av supernämnd inom bildningssektorn. Om den då ska ta ställning till allt från hur man vattnar gräsmattorna i Sandviken till om man ska ha nya instrument till orkestern så betyder det att det blir en tjänstemannastyrning, säger Kullas.
Men några tankar på en så kallad supernämnd finns inte enligt Knookala.
- Jag strävar inte efter en modell med bara en nämnd. Men åtminstone kommer antalet att halveras, säger Knookala.
Knookala ser inga demokratiska problem. Tvärtom.
- Ju mindre nämnd, sektion eller direktion så desto mindre blir också ärendena. Jag skulle säga att politikernas inverkan på strategiska och viktiga saker blir större i den här föreslagna modellen, säger Knookala.
Oro för svenskan
Den andra saken som oroar Kullas är hur det går med svenskan inom resultatområdet för småbarnsfostran.
- Där är det oklart hur det blir med svenskans ställning, säger Kullas.
Det finns ingen anledning till oro här heller försäkrar Knookala.
- I den här modellen erbjuds service för barnen utgående från vilket språk de talar. Det kommer till exempel inte att bli någon tvåspråkig dagvård. Om man inte då har språkbad men det är en annan sak, säger Knookala.
Den tredje aspekten som Kullas lyfter fram är tidpunkten. Han tycker den är väldigt olycklig eftersom den sammanfaller med utredningen om eventuella kommunfusioner.
- Vi har precis blivit tilldelade en utredningsman vars uppgift är att utreda en ny organisationsmodell. Ska då Vasa köra ett eget race nu och börja bygga om sin egen organisation?, säger Kullas.
Inte heller den åsikten har Knookala någon förståelse för.
- Jag tycker totalt tvärt om. Vår nuvarande struktur för bildningssektorn är helt enkelt ohållbar. Om vi kan bygga en enklare struktur så borde vi göra det arbetet nu, före eventuella kommunfusioner, säger Knookala.
Finns det stöd för modellen?
Ärendet har varit uppe i stadsstyrelsen ett par gånger, senast i måndags. Johan Kullas har den bilden att det inte finns något stöd för modellen och att man försöker driva igenom den med våld.
Enligt Knookala är så inte fallet. I december förra året bordlades ärendet. I måndags hade Knookala utarbetat en uppdaterad modell jämfört med den som styrelsen tog ställning till i december. Den största skillnaden är att man i den uppdaterade modellen skapat ett eget resultatområde för idrott - och underhållning. I det tidigare förslaget sorterade det under grundutbildningen.
Knookala presenterade alltså den uppdaterade modellen på mötet men styrelsen kunde endast ta ställning till den modell som bordlades i december. Därför beslöt man återremittera ärendet. Den nya modellen tas upp i styrelsen i början av maj.