Vad innebär vårdreformen för oss? Det frågar sig Nadja Suomela, chef för socialarbete i Vasa. Frågetecknen är många just nu.
- Jag är rädd för att reformen inte har utgått från de problem som socialvården har, utan från hälsovårdens och specialsjukvårdens problemställningar. Därför svarar den, åtminstone i det här skedet, inte på socialvårdens frågor. En orsak till att det är på det sättet kan bero på att redan finns stora aktörer inom hälsovården och specialsjukvården. Det är naturligt att man lyssnar på de stora aktörerna och sedan kommer kommunerna in som enskilda små aktörer. Socialvården är heller inte organiserad, nationellt sätt, som hälsovården, säger Suomela.
Vårdkedjan ser inte lika ut
Patientens vårdkedja i socialvården skiljer sig från den inom hälsovården. Något som ytterligare skapar frågor i samband med vårdrerformen.
- Vårdkedjorna går delvis mot hälsovården men också mot en annan riktning. Det vill säga dagvård, grundskola och de andra kommunala aktörerna. Man måste noga titta på hur samarbetet upprätthålls. Inom socialvården handlar det om hur man ska få vardagen att fungera. För barnen handlar det till exempel om att de ska ha det bra hemma, gå i skola och i vuxen ålder leva ett självständigt liv. Det handlar inte om att behöva skickas någonstans långt borta för någon specialsocialvård, säger Suomela.
Barnskyddet kan dra nytta av reform
Sakkunskapen angående barnskyddet kan öka genom vårdreformen, speciellt när det handlar om ovanligare ärenden i mindre kommuner.
- I en liten kommun är det kanske ovanligare att det sker svårlösta saker med ett barn. I en större kommun har man större beredskap. Så i den frågan kan det vara bra med sammanslagningar. Men det är ingen självklarhet.
Läs också:
Honga: Positivt att besluten fattas centralt