All social- och hälsovård, från basnivå till specialvård, ska integreras inom en och samma organisation. Vasa sjukvårdsdistrikt försvinner i den form det finns i dag. Kommunerna blir producenter i ett nytt system med en ny samkommun. Direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt, Göran Honga, svarar på frågor om social- och hälsovårdsreformen.
Den social- och hälsovårdsreform som regeringen och oppositionen enades om på söndag väcker fortfarande många frågor. Modellen baserar sig på fem social- och hälsovårdsområden, där Österbotten hör till Åbo universitetssjukhus område.
Vad innebär det att social- och hälsovårdstjänsterna från basnivå till specialvårdsnivå ska fungera i en obruten kedja?
- Vad det innebär är för tidigt att säga. Men det är en from förhoppning. Det goda är att den obrutna servicekedjan hör till samma organisation. Då finns det betydligt större möjlighet att påverka kedjan och se att den fungerar.
Vilken kommer kommunernas roll att vara? Vad händer med de hälsovårdssamarbeten man har på olika håll i Österbotten, dvs. samarbetet i Jakobstadsregionen, Korsholm-Vörå och K5 i Sydösterbotten?
- Vad jag kan förstå är den största förändringen att hela social- och hälsovården tas bort från kommunerna. De förlorar sin egen beslutanderätt för en indirekt modell. Samtidigt får vi en samkommun inom miljondistriket, som får ansvar för att tjänsterna produceras. Kommunerna kan och vill fungera som producenter i ett sådant system, men behöver inte göra det automatiskt. De kan ta ställning till om de vill vara producenter och under vilka villkor. Hur betalningarna ska skötas från kommunerna är också oklart. Det finns en miljon frågor att svara på här.
Vad händer med Vasa sjukvårdsdistrikt?
- Det upplöses i sin nuvarande form. Men jag utgår från att sjukhusen kommer att finnas kvar.
Ansvarsmodellen skrotades
Det har tidigare varit tal om en modell med ansvarskommuner, där det i Österbotten skulle innebära att Vasa skulle ta ansvar för social- och hälsovården i hela Österbotten. Men den modellen skrotades nu.
- Jag har suttit med i reformarbetet länge och tagit fram tre olika förslag som regeringen efter en veckas läsning nu har kastat i skräpkorgen. Allt det gamla kan vi glömma och istället starta på ny kula igen.
Hur kommer den vanliga sjuka invånaren att märka att vi har genomgått en hälsovårdsreform? Vad innebär det för den som går till hälsocentralen, för den som söker specialsjukvård?
- Jag vet inte ännu, men man borde förhoppningsvis märka att man har tillgång till den service man behöver. En stor fråga är hur servicen tryggas med kärvare ekonomi.
Socialvården bättre i de mindre kommunerna
Socialvården är också integrerad i den här reformen. På vilket sätt kommer den att påverkas?
- Den största betydelsen har reformen i de mindre kommunerna, de som ligger längre bort från stora centran. De har haft svårt att kunna ordna socialvården till de delar som kräver stor kompetens. Däri ligger i alla fall en styrka i den nya modellen. Men om finanserna gör man hamnar att skära någonstans kan socialvården försvagas också i vissa delar av landet.
Vad vinner man på reformen? Vad blir bättre nu?
- Att man kan styra vården centralt från en enda beslutsfattare. Experterna säger sig hitta massor med inbesparingar genom att ta bort det som överlappar, men resten ligger i detaljerna. Det finns stora möjligheter att få ett bra system. Men på samma sätt kan det bli sämre också om man schabblar bort möjligheterna.
Kommunerna håller inte med om att det enbart är positivt att styra vården centralt. Hur kommenterar du det?
- Jag har lyssnat på diskussionen om den lokala självbestämmanderätten och kan förstå ingredienserna i den. Men de beräknar vi gjort i arbetsgruppen visar att om staten skulle vara tvungen att radikalt skära i statsandelarna kommer kommunalskatten i vissa små kommuner att närma sig 40-50 procent. Där skulle servicen försvinna. Nu kan man trygga att folk får den service de behöver.
Tidtabellen håller inte
Vilka kommer att bli de största utmaningarna med reformen?
- Tidsaspekten, om det politiska principbeslutet håller, vilket vi ska utgå ifrån. Det ska byggas upp en strukturmodell som ska förklaras för politikerna. Efter det ska vi se om om principbeslutet fortsättningsvis håller. Om det godkänns, ska modellen utformas i en lag. Enligt regeringens pressinfo vill man ha lagförslaget i riksdagen i september. Jag tror inte på det om lagen ska bli bra. Det spelar ingen större roll om den förskjuts tre-fyra månader om man istället kan göra det bra.
Vad innebär social- och hälsovårdsreformen för kommunreformen?
- Kommunerna har haft oerhört svårt att säga något om kommunreformen innan hälsovårdsreformen är klar. Nu tog man bort social- och hälsovården från kommunerna, dvs. den sektor som utgör hälften av den kommunala budgeten. Nu kan kommunerna koncentrera sig på annat. Kärnfrågan nu är om man fortsättningsvis ska gå in för större kommuner eller samarbeta kring markplanering, infrastruktor och näringslivspolitik t.ex. Det återstår att se vad som händer.
Ännu en kommentar om Karleby. Enligt förslaget skulle Karleby höra under Uleåborgs universitetssjukhusområde. Vad innebär det för Karlebysvenskarna?
- Det behöver inte inte påverka dem. Modellen ger möjlighet till att områdets beslutandeorgan beställer regional service och ingenting hindrar att den svenskspråkiga befolkningen i Karleby skulle ha samma service som levereras i hela kustregionen. Det finns t o m större möjlighet än fara om man gör det här rätt.
Enligt den tidtabell regeringen utgår från ska vårdområdena inleda sin verksamhet 1 januari 2017.
Läs också:
Ingen vet vad social- och hälsovårdsreformen för med sig