Vallar eller inte, är frågan för många som bor granne med Lappfjärds å. Pia Berglund är en av dem som helst inte skulle ha en skyddsvall mot ån.
- Då mister jag ju utsikten mot ån. Ska jag behöva gå upp på en vall för att se att där finns en å, säger Berglund.
Hon är i högsta grad medveten om riskerna, med de två senaste översvämningarna i färskt minne. Men hon anser att det måste gå att förebygga på andra sätt än med vallar.
- Muddring är nog det enda alternativet, säger Pia Berglund.
På måndag träffas representanter för Kristinestad och Närings- trafik och miljöcentralen för att fundera på åtgärderna för att minska översvämningsrisken i Lappfjärds å och de övriga vattendragen i Kristinestad. Tekinska direktören Joakim Ingves och vägbyggmästare Niklas Brandt kommer att delta i mötet.
400 000 euro i EU-bidrag
Staden Kristinestad har beviljats 400 000 euro i EU bidrag för att åtgärda åarna i Kristinestad och förebygga risken för översvämningar. Med en egen andel på 175 000 euro finns totalt 575 000 euro för ändamålet. Vägbyggmästare Niklas Brandt hade hoppats att det beloppet skulle ha rört sig kring en miljon euro för att kunna göra allt som borde göras.
Just nu funderar man på olika lösningar för hur invallningen kunde genomföras beroende på om det är fråga om en gård eller odlingsmark.
Pia Berglund (arkiv)Pia Berglund. Yle/Ann-Sofie Långvik
- På de ställen där det finns fastigheter som ligger nära blir det nog att funderat ut någon sorts sockeltyp med sula och stenar som man kan gjuta i och en jordslänt så man får det att se bra ut, för inte vill ju någon ha en sådan här vall, säger vägmästare Niklas Brandt i Kristinestad.
Natura 2000 styr
Niklas BrandtNiklas Brandt YLE/Ann-Sofie Långvik
Niklas Brandt anser att det borde gå att prioritera de människor som bor kring ån framom att naturabestämmelserna ska avgöra vilka åtgärder som får vidtas. Även Brandt ser att muddring måste göras.
- Det har inte blivit grävt här på 40 år, så det ska nog göras nu. Problemet är att fåran är en del av Natura 2000. Jag tycker alla de pengar som läggs på naturinventeringar kunde läggas på att plantera ut fisk efter att vi har rensat ån. Inte får vi något till godo för att vända papper hit och dit, säger Brandt.
Ungefär om ett par veckor kommer markägarna, gårdsägarna, ågrannarna och byborna att få inbjudan till ett möte där man ska diskutera alternativen för att förhindra översvämningar i framtiden.