Österbotten säger nej till färre räddningsverk

Det är fel tidpunkt att minska på antalet räddningsverk, anser de österbottniska kommunerna. Inrikesministeriet vill att Österbottens, Södra Österbottens och Mellersta Österbottens räddningsverk blir ett räddningsverk.

I sitt förslag vill Inrikesministeriet minska på antalet räddningsverk, från 22 till 11.

- Vi vill se en timeout i den här reformen. Det är för många reformer på en gång, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

De flesta kommun- och stadsdirektörer i Österbotten samt Karleby håller med Ahlberg. Strukturreformen för kommunerna samt social- och hälsovårdsreformen, SOTE, måste bli klara före man kan börja prata om en reform av räddningsväsendet.

- Vi måste först se hur SOTE- och kommunreformen artar sig innan vi kan ta något beslut om det här, säger Riitta El-Nemr, stadsdirektör i Kristinestad.

- Vi vill värna om Österbottens räddningsverk, säger Anita Ismark, kommundirektör i Korsnäs.

Inbesparingen blir dyrare

Reformen av räddningsväsendet är tänkt att ge en inbesparing. Något som de österbottniska kommunerna ställer sig skeptiska till.

- För tillfället är kostnaden för Österbottens räddningsverk 70,30 euro per invånare. Enligt Inrikesministeriets beräkningar skulle priset stiga till 75 euro per invånare, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.

- Då ambulanserna fördes över till specialsjukvården från räddningsverket blev det dyrare än vad det var tänkt. Det är inte motiverat att än en gång göra en dyr reform, säger Christina Båssar, kommundirektör i Vörå.

Båssar säger också likt flera andra kommun- och stadsdirektörer i landskapet att språkfrågan kan bli ett orosmoment. Eftersom landskapet är tvåspråkigt är det viktigt att servicen fungerar på både finska och svenska.

I Karleby, som hör till Mellersta Österbottens räddningsverk, säger stadsdirektör Antti Isotalus att man borde bevara räddningsverken som vi har idag.

- Det blir inga inbesparingar på att göra dem färre och vad jag har förstått är räddningsverken i Österbotten och Södra Österbotten av samma åsikt.

Positivare i Jakobstadsregionen

I Larsmo har kommunstyrelsen gett ett lite mer positivt utlåtande.

- Vi hade egentligen inga anmärkningar mot förslaget men våra kostnader får inte stiga om räddningsverken ska slås ihop, säger tf kommundirektör Carola Löf.

Löf säger också att ett enhetligt räddningsverk skulle underlätta eftersom kommunerna i Jakobstadsregionen är splittrade. Jakobstad, Larsmo och Kronoby hör till Mellersta Österbottens räddningsverk medan Pedersöre och Nykarleby hör till Österbottens räddningsverk. Något som stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad håller med om.

- Indelningen är logisk eftersom det skulle bestå av gamla Vasa län. För Jakobstadsregionens kommuner är det en olycklig vattendelare när vi hör till olika räddningsverk, säger Jakobsson.

Jakobstads stadsstyrelse tar ställning till frågan på måndag. I föredragningen finns något som andra kommuner och städer inte haft med när de behandlat ärendet.

- Vi slänger in en liten brandfackla och säger att Jakobstad kunde bli huvudort för det nya räddningsverket. Det är på passligt avstånd till de stora Seinäjoki, Vasa och Karleby, säger Jakobsson.

I Kronoby är det samma tongångar som i Larsmo.

- Vi har i sig inget emot ett gemensamt räddningsverk för gamla Vasa län men om kostnaderna ökar är det inte bra, säger Michael Djupsjöbacka, kommundirektör i Kronoby.

Men Pedersöre och Nykarleby håller inte med.

- Det är bra som det är nu, säger Gösta Willman, stadsdirektör i Nykarleby.

I Pedersöres utlåtande till Inrikesministeriet står att kommunen inte godtar planerna på en minskning av antalet räddningsområden. "Av planerna framgår inte i något sammanhang att reformen förbättrar verksamheten, varken på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder."

För lite material

Före jul sände Inrikesministeriet ut en begäran om ett utlåtande till kommunerna om förslaget att minska på antalet räddningsverk.

- Materialet vi fick var bristfälligt. Det verkar bli ännu dyrare, säger Ahlberg.

- Det fanns inga uträkningar över hur det nya räddningsverket skulle bli i praktiken, säger Mikko Ollikainen, tf kommundirektör i Malax.

- När brevet från Inrikesministeriet kom var det nästan som att det utannonserades som att det här beslutet redan är taget, säger Willman.

På tisdag kväll tog Närpes stadsstyrelse ställning till förslaget. Före mötet sa Hans-Erik Lindqvist, stadsdirektör i Närpes, att han inte tror att ärendet skapar någon större diskussion.

- Enligt föredragningen kan Närpes inte omfatta Inrikesministeriets förslag till reform. Det här förslaget innebär knappast någon kostnadsbesparing och kommunreformen och SOTE borde gå genom först.

Kaskö tar ställning och skriver sitt utlåtande på torsdag, meddelar stadsdirektör Marlene Svens.

Yle/ Luzilla Backa

Räddningsverket säger också nej

Inrikesministeriet har också kontaktat de regionala räddningsverken och bett om utlåtanden.

- Vi vill inte genast slå ner planerna men vi är lite tveksamma, säger Anita Niemi-Iilahti som är direktionsordförande för Österbottens räddningsverk.

- Okej om man vill effektivisera men vårt räddningsområde är lite krävande i och med att vi måste trygga servicen på både svenska och finska, säger Niemi-Iilahti.

Niemi-Iilahti säger också att man inte kan bromsa alla reformer utan man måste bara göra det bättre och se om det finns goda lösningar.

- Det är svårt att säga om det blir bättre eller inte.