Antalet studieplatser inom andra stadiets utbildning, det vill säga främst yrkesskolor, skärs ner med nästan 2 000 under de närmaste åren. Det beslöt undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) i dag. Orsaken är att de årskullar som söker sig till utbildningen minskar.
I Svenskfinland är det de som arrangerar yrkesutbildningen i Österbotten som förlorar flest studieplatser, medan situationen i Nyland är oförändrad. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Söfuk förlorar 55 studieplatser, medan Optima förlorar 45.
- Det här är en mindre nedskärning än man först befarade, men det slår ändå hårt mot yrkesutbildningen, konstaterar Rabbe Ede, som är direktör vid Optima.
- Vi får väl acceptera det här, alla ska hjälpas åt. Men naturligtvis, när vi hela tiden har haft studerande över vår kvot, så skulle vi inte vilja ha det så här, säger Ede.
- Ungdomarna placerar sig väldigt bra i yrkeslivet och vi har få avbrott och en snabb genomströmning. Så vi tycker att vi borde ha fått ha studieplatserna kvar. När vi tittar på
jämförelser med andra utbildningsanordnare i Finland har vi klarat oss bäst under många år. Men så här är det nu, säger Ede.
Undervisningsministern hänvisar till att behovet av utbildning minskar då årskullarna blir mindre.
- Det är kall matematik. Inom de här områdena minskar antalet ungdomar i förhållande till antalet studieplatser. Vår avsikt är att minska studieplatserna bara så mycket att en lika stor andel av ungdomarna alltjämt får yrkesutbildning, säger Kiuru. Ministeriet dirigerar en större del av studieplatserna till metropolområdet, medan den stora minskningen sker i östra och norra Finland, förutom i Österbotten.
Enligt Kiuru förverkligas samhällsgarantin för ungdomar genom att dirigera studieplatserna till de regioner där behovet är störst.
Hur kom ni fram till den här minskningen att studieplatser i det svenska Österbotten?
- Också på svenskt håll minskar ungdomsårskullarna på samma sätt. Men det var viktigt för mig att ta emot budskapet, att på svenskt håll fanns det en oro för att man inte skulle ha kunnat förverkliga utbildningsgarantin, om man hade minskat på platserna ännu mer.
Ministeriet har radikalt frångått de ursprungliga nedskärningsplanerna som skulle ha inneburit en enorm minskning av antalet studieplatser. Från början hade man räknat med en minskning på hela 7 000 platser i landet.
Man håller fast vid den tidigare finansieringsmodellen, som går ut på att dirigera statsandelarna direkt till arrangörerna av utbildningen och inte via kommunerna. Däremot blir det, enligt ett tidigare beslut, en nedskärning i enhetspriset, som betalas per elev, på upp till 4,2 procent under de kommande åren.
- Det är frågan om många hundratusen euro som vi ska hitta en lösning på, säger Rabbe Ede vid Optima.