Äldreomsorgen och tjänstesektorn växer, industrin krymper eller hålls i bästa fall på nuvarande nivå. Mycket mer än så vågar inte forskarna förutspå när det gäller frågan om var jobben finns i landskapet Österbotten i framtiden.
Globaliseringen, digitaliseringen och den snabba samhällsutvecklingen överlag har gjort prognosarbetet allt svårare. Dessutom väger prognoserna lätt när de unga väljer sin väg, för dem spelar den egna drömmen större roll.
Finne säger att han gärna skulle bo och arbeta utomlands under en tid av sitt liv, helst i Storbritannien. Liknande drömmar har flera andra av gymnasiets elever. Andra årets gymnasister Janina Klockars och Annica Klockars vill utbilda sig inom juridik respektive arkeologi även om det innebär att såväl studier som jobb finns långt borta.
- Det är min dröm och har alltid varit det, jag är sedan länge intresserad av historia och vill studera arkeologi vid ett brittiskt universitet, säger Annica Klockars.
Emma Saha, som också går andra året vid gymnasiet, tänker välja något som ligger närmare.
- Jag vet att jag trivs med barn och vill bli barnträdgårdslärare på en rätt liten ort, ibland känns till och med Vasa lite för stort, säger Emma Saha.
Det som de här gymnasieeleverna tydligt har gemensamt är att de låter den egna drömmen styra.
- Visst kan man kolla på listor över var jobben finns i framtiden och välja en utbildning därefter, men hur ska man först orka studera och sedan jobba med något som man kanske inte gillar på riktigt, frågar sig Simon Finne och får medhåll från de andra i gruppen.
Svårt prognosmakeri
Prognoserna görs likväl, och har gjorts under många år, bland annat av Statens ekonomiska forskningscentral VATT och av Näringslivets forskningsinstitut ETLA. Men globaliseringen, digitaliseringen och den snabba samhällsutvecklingen överlag har gjort prognosarbetet allt svårare.
- Tittar man bakåt och jämför prognoserna med utfallet så inser man snabbt vilken svår konst det handlar om, säger Olli Peltola som är projektchef vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
Under många års tid har prognoserna för landskapet Österbotten slagit rejält fel. Antalet jobb har i många branscher ökat betydligt mer än prognostiserat, då regionen klarat sig bättre än beräknat genom den pågående lågkonjunkturen.
- Det är förstås trevligare så än tvärtom, men det visar hur svårt det är att sia om framtiden, säger landskapsdirektör Olav Jern.
Olli Peltola och Olav Jern var två av deltagarna vid ett seminarium som hölls i Vasa på onsdagen om behovet av arbetskraft och utbildning i regionen.
- Det som bekymrar mig mest är den ojämlikhet som vi ser idag, att man alltmer börjar se på jobben som de kreativa och fina där man kan förverkliga sig själv versus en mängd andra jobb som bara måste göras men som ingen vill ha, såkallade struntjobb, säger Jern.
Landskapsdirektören hoppas att man i framtiden ska komma ifrån det tankemönstret. Och vid Närings-, trafik- och miljöcentralen hoppas Olli Peltola att fler ska börja tänka radikalt annorlunda.
- Idag tipsar jag aldrig någon om en viss bransch och säger att där finns säkra jobb, för så kommer det knappast att se ut i framtiden. Istället måste vi bli betydligt mer flexibla och villiga att jobba med många olika saker under våra yrkesverksamma liv, säger Olli Peltola.
Stora möjligheter inom äldreomsorgen
Trots svårigheterna med att göra upp prognoser och planera utbildningar därefter så är arbetet nödvändigt och under onsdagens seminarium presenterades såväl en korttidsprognos för 2013-2017 och en långtidsprognos fram till 2030.
- Det som vi ser på både kort och lång sikt är att industrin slutar växa och kanske krymper medan det ser ut att finnas fler jobb inom byggbranschen, samt handel och service, säger Olli Peltola.
I långtidsprognosen ser man dessutom stora behov inom äldreomsorgen.
- Här skulle det säkert finnas alla möjligheter för driftiga människor att starta upp något helt nytt, säger Olav Jern.
Framtidens äldre kommer enligt prognoserna att leva längre och många kommer att ha ekonomiska förutsättningar att välja vård och omsorg av hög kvalitet. Det öppnar för efterfrågan på helt nya tjänster, från konditionsträning och rehabilitering som stöder möjligheterna att bo hemma så länge som möjligt till förstklassig terminalvård för dem som befinner sig i livets slutskede.
Roligt och hemskt på samma gång
Några planer på ett innovativt företag inom äldreomsorgen är det ändå ingen av eleverna vid Vasa gymnasium som har.
- Men just nu vet vi ju faktiskt inte riktigt var vi kommer att hamna, valen är delvis gjorda men inte helt, vi är inte låsta vid något än, säger Janina Klockars.
Eleverna anser att den som inte känner sig redo för att göra sitt val måste kunna ta ett mellanår eller att det måste gå att hoppa av en utbildning och börja med en annan om man känner att man valt fel.
- Jag känner flera som inte har en aning om vad de vill studera eller jobba med i framtiden och det är något som stressar dem väldigt mycket, säger Annica Klockars.
- Det ska bli skönt att en dag jobba där vi behövs, men just nu är vi i det här stadiet där allt är spännande, hemskt och roligt samtidigt, säger Emma Saha.