Vasas social- och hälsovårdsnämnd vill skilja på vem som styr och vem som producerar i de nya områdena för social- och hälsovård. Det konstaterades på tisdag kväll när man tog ställning till social- och hälsovårdsreformen.
Nämnden och vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala ser att det kan uppstå problem mellan de nya social- och hälsovårdsområdena (Sote-områden) och verksamheten på basnivå, det vill säga verksamheten i de kommuner med ett befolkningsunderlag på mer än 20 000 invånare.
- Vi ser helst att områdena på basnivån är produktionsenheter och att de styrs av social- och hälsovårdsområdet. Vi vill skilja på vem som styr och vem som producerar, säger Kentala.
Social- och hälsovårdsområdet skulle alltså styras från landskapets centralort, i det här fallet Vasa.
Specialupptagningsområdena överflödiga
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets förslag ska verksamheten inom de nya social- och hälsovårdsområdena samordnas av fem så kallade specialupptagningsområden.
Vad dem beträffar anser social- och hälsovårdsnämnden att man borde dela på uppgifterna mellan de nya social- och hälsovårdsområdena och en statlig eller nationell nivå. Det här i stället för att skapa nya nivåer av förvaltning.
- Hela nivån är onödig. Man kunde klara sig utan specialupptagningsområdena, säger Jukka Kentala.
Vasa ska ha mer att säga till om
Enligt ministeriets förslag kan ansvaret för social- och hälsovården läggas på en ansvarskommun, eller i vissa fall en samkommun. För Vasa låter det bättre med ansvarskommun.
- Det centrala är att Vasas vilja hörs bättre än tidigare. Om man tänker på dagens sjukvårdsdistrikt så står Vasa för över hälften av kostnaderna men röstandelen är mycket mindre, säger Kentala.
Nämndens förslag går nu vidare till stadsstyrelsen i Vasa. Det är tänkt att lagen om ordnande av social- och hälsovård ska träda i kraft i början av 2015.