Samuel Ingves i Skaftung sköter sina tjurar som han själv skulle vilja bli skött. Och då Atria nyligen gav pris åt tre av sina nötuppfödare var Ingves var en av dem. Han fick pris för tillväxten hos djuren. Ingves har alltid vetat att det är just bonde han ska bli.
Redan som 19-åring gick han in i yrkesrollen. Nu har han omkring 500 bifftjurar av olika raser. Utmärkelsen som han fick av Atria betyder mycket för honom.
- Det betyder väldigt mycket. Man får nog slå sig själv på bröstet. Det är, nå inte riktigt en FM-medalj, men ändå en medalj. Jag är nog nöjd, säger Samuel Ingves.
Utmärkelsen fick Samuel Ingves för bästa tillväxt. Tillväxten har varit över 700 gram i medeltal per djur som har skickats till slakt.
"Sköt djuren som du själv vill bli skött"
- De får bra foder, bra gräs, bra pelleterat mjöl och potatisfoder. Vi har bra djurmaterial. Vi får väldigt bra kalvar från Österbottens kött. Mycket omsorg, djuröga, intresse. Det är många faktorer. Rent vatten, torrt i boxarna, bra ljus och luft. Men det viktigaste av allt är att man ska sköta dem som man skulle vilja bli skött själv, säger Ingves.
Intervjun ackompanjeras av ivrigt sjungande sparvar, som bor under taket i stallet. Fåglarna börjar låta ännu mer när vi riktar blicken mot taket och talar om dem, precis som om de förstod…
- Ja, jag har nog de tjockaste sparvarna i Sydösterbotten här. De tjyvar mat av djuren, det pelleterade fodret, så de är väldigt runda och vackra och sjunger för oss varje morgon.
Nuförtiden har Samuel Ingves, bortsett från sparvarna, endast tjurar på gården.
- Tjurar och kvigor passar inte så bra ihop. Man får inte ha dem i samma box, men även om vi hade tjurarna här och kvigorna där, så skulle det bli ett hallå i stallet när de känner dofterna. Vi har fött upp kvigor i den gamla delen i en skild avdelning tidigare, men jag tycker det är bättre lönsamhet med tjurarna, så därför satsar vi på dem nu.
Olika raser växer i olika takt
Tjurarna är av olika raser, som växer i olika takt och som har olika kroppsbyggnad och fetthalt i köttet. De kan alltså inte behandlas exakt lika, även om de alla får samma foderblandning ning.
- Den svarta är en Angus, som har insprängt fett i köttet. Det är väldigt bra. I den där boxen är det bara Charolais som är den stora rasen som växer väldigt snabbt och muskulaturen är fin. Det är väldigt stor skillnad. Det är olika köttklasser och fettklasser. Det är inte bara att ha dem och tro att man kan ha dem hur länge som helst. Man måste följa med hela tiden. Med dagens system har en tjur en hel A4 med uppgifter om när den är född, ID-nummer, vad den har ätit och allt möjligt. Vi brukar skoja med kompisarna och säga att om du har varit frisk har du mindre uppgifter om dig själv i sjukhusets rapporter än vad ett djur har.