Ungefär 30 utlåtanden har kommit in till Österbottens förbund på hur strategin för de kommande åren ska se ut. De flesta utlåtanden kommer från kommunerna och städerna i Österbotten, men också näringslivet och läroanstalterna har lämnat in förslag på vad som kunde förbättras i framtiden.
Utvecklingsplanerare Irina Nori på Österbottens förbund säger att utlåtanden kan handla om allt från vägar som borde förbättras till landskapsdelar som borde få hjälp med att förbättra de ekonomiska förutsättningarna.
Sydösterbotten
Nori bläddrar bland utlåtanden och kommer fram till det som Närpes stad har lämnat in.
- Här sägs det att "Det allmänna intrycket av landskapsprogrammet blir att Sydösterbotten inte är en ekonomiskregion värd att satsa på." Det är nog oroväckande att man anser att det är på det sättet, säger Nori.
Enligt Nori diskuteras Sydösterbotten mycket inom Österbottens förbund och med kommunerna.
- Det är någonting vi måste fundera på och kanske försöka utarbeta en plan för vilka åtgärder vi borde vidta, säger Nori.
Alla kommuner i Sydösterbotten nämner den ekonomiska situationen i sina utlåtanden säger Nori.
Korsholm
Nästa kommunutlåtande som kommer upp i högen är Korsholms. Nori läser att Korsolm vill betona tågförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki och färjetrafiken. Enligt Nori finns färjetrafiken över Kvarken med i strategin redan. Korsholm anser också att logistikcentret i regionen är viktigt.
- De skriver också "Kommunstyrelsen anser att den negativa bild av landskapet Österbotten som framförs bör omarbetas till en mer positiv och realistisk bild." Det är en åsiktsfråga hur man tolkar olika siffror som finns. De här siffrorna gäller välfärd här i regionen, säger Nori.
Jakobstadsregionen
Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag, Concordia, har i sitt utlåtande skrivit att "Mellersta Österbotten kunde identifieras starkare som granne och samarbetslandskap i utkastet.
- Det är sant. Vi måste fundera hur det blir, säger Nori.
Concordia skriver i sitt utlåtande inte hur Mellersta Österbotten ska identifieras starkare.
- Det är många gånger svårt att hitta de verkliga åtgärderna. Vad borde vi verkligen göra för att förbättra samarbetet mellan Jakobstadsregionen och Karlebyregionen, säger Nori.
År 2010 gjordes motsvarande process och från den omgången nämner Nori bland annat elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki.
- Det var en lång väg att få det gjort och nu är det gjort. Så det är ett bra exempel på det här arbetet, säger Nori.
Kvarkentrafiken
Nori nämner också färjetrafiken mellan Vasa och Umeå som ett exempel på vad som har funnits med i strategin för Österbotten redan tidigare.
- Mycket har hänt under de senaste åren och Kvarkentrafiken är en viktig sak att utveckla också de kommande åren, säger Nori.
Förra gången strategin utarbetades kom det fram att marknadsföringen av Vasaregionen borde förbättras och koordineras bättre.
- Det är också en sak som har förbättrats under de senaste åren, säger Nori.
Alla utlåtanden kommer att få bemötanden från Österbottens förbund, i slutet av mars kommer landskapsstyrelsen att fatta beslut om vilka ändringar i strategin som ska göras. I maj behandlar landskapsfullmäktige den slutliga versoinen.
- Det finns goda exempel på att saker och ting går framåt och därför är det väldigt intressant att göra den här strategin, säger Nori.
Se också: Landskapsplanläggning på Österbottens förbund (obotnia.fi)