Utgångspunkten för reformen är att den skall vara kostnadsneutral för staten, det handlar om en omfördelning av statsandelarna mellan kommunerna. En del blir vinnare, andra blir förlorare.
Finansministeriet har sedan våren 2012 utrett statsandelsreformen, arbetet har letts av utredningsman Arno Miettinen. De första riktlinjerna presenterades i februari ifjol. I december 2013 fick kommunerna ta del av kriterierna och kommunvisa uträkningar över följderna och de gavs möjlighet att ge sina utlåtanden till finansministeriet. Kommunerna har möjlighet att ge utlåtanden om utkastet till proposition fram till den 4.4 2014. Reformen skall träda i kraft 1.1 2015.
Larsmo är den största förloraren i Österbotten
Kommunerna fick utredningsman Arno Miettinens beräkningar tisdagen 4 februari. Kommunerna har nu möjlighet att ge sina synpumkter på förslaget före den 4 april. I jämförelse med de beräkningar över vinnare och förlorare som presenterades i mitten på december har det skett en del förskjutningar mellan kommunerna.
Larsmo var den största förloraren i Österbotten i den första uträkningen och den tendensen har bara förstärkts. Uträkningarna har uppdaterats till att gälla en jämförelse med årets statsandelar och vad en reformerad uträkning skulle ha gett.
I Larsmo betyder det att kommunen går från ett minus på 188 euro per kommunmedlem till ett minus på 243 euro per kommunmedlem. I euro räknat betyder det 1,2 miljoner euro i minskade stasandelar för Larsmos del enligt den nya beräkningen.
- Det finns alltid vinnare och förlorare och nu tycks vi vara en av förlorarna. Det som ligger oss i fatet är vår åldersstruktur som vi själva tycker är ganska bra, säger tf kommundirektör Carola Löf i Larsmo. Vi är också missnöjda med att enspråkigt svenska kommuners ställning inte beaktas, tillägger Löf.
-Det är befogat och bra att tvåspråkighetsfaktorn får en större betydelse men det är ett gjutfel i utredningen att enspråkigt svenska kommuners högre kostnader inte noteras, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad.
Jakobstad lite mindre på plus
Uträkningarna från förra hösten visar att Jakobstad skulle få 67 euro mera per invånare efter reformen. De uppdaterade siffrorna baserade på årets verkliga statsandelar ger ett plus på 47 euro.
- Det varken stjälper eller hjälper oss i det långa loppet , säger stadsdirektör Mikael Jakobsson.
Kritiken mot den stora viktningen som sjukligheten i kommunerna föreslås få vid uträkningen av statsandelarna delas i både Larsmo och i Jakobstad.
- Det här är ju egentligen ett system som premierar sjuklighet, säger Mikael Jakobsson. Det ligger oss i fatet i Österbotten att vi har en frisk befolkning som lever länge och som har betydligt lägre sjuklighet än på annat håll, tillägger Jakobsson.
Vinnare i Österbotten
De här kommunerna vinner på reformen i Österbotten. Siffrorna inom parentes visar läget i jämförelse med uträkningen i december och de statsandelar som gällde för 2013. Den första siffran visar läget i förhållande till statsandelarna för 2014. Båda siffrorna är en jämförelse med läget efter reformen i euro per invånare i kommunen.
Karleby +96 (+135)
Kaskö +113 (+117)
Jakobstad +47 (+67)
Korsnäs +13 (+30)
Vasa +24 (+14)
Pedersöre +17 (+7)
Vörå +6 (-5) Vörå gick från minus till plus!
Förlorare i Österbotten
De här kommunerna förlorar på reformen i Österbotten. Siffrorna inom parentes visar läget i jämförelse med uträkningen i december och statsandelarna för 2013. Den första siffran visar läget i förhållande till statsandelarna för 2014 Båda siffrorna är en jämförelse med läget efter reformen i euro per invånare i kommunen.
Nykarleby -7 (-29)
Malax -10 (-30)
Korsholm -71 (-45)
Kristinestad -106 (-86)
Kronoby -128 (-142)
Larsmo -243 (-188)
Närpes -172 (-207)
Färre kriterier skall ge ett överskådligare system
I utkastet till det nya statsandelssystemet ingår bara 8 kriterier, i det gamla systemet var de fler än 40. Förskjutningar i viktningen mellan olika kriterier har också skett. Åldersstrukturen i kommunen väger tyngre i det nuvarande systemet i jämförelse med det föreslagna nya systemet, förändringen är 82,4 procent mot 70,4 procent av totalviktningen. Den största förändringen och kanske den som väckt den största kritiken i Österbotten är frågan om sjukligheten i kommunerna . Viktningen föreslås stiga från 9,5 procent till 24 procent. Kritiken har i princip gått ut på att varför skall staten premiera sjuklighet och straffa kommuner som via förebyggande arbete har en lägre sjuklighet.
Kommunernas utlåtanden om reformen
En överväldigande majoritet av kommunerna i landet (90,2%) anser att en reform av statsandelssystemet är av nöden. Riktningen är den också den rätta enligt en stor majoritet (64,9%), kriterierna är klara anser man i ännu fler kommuner (70,7%).
Mera tveksam är man däremot i kommunerna om det sker en utjämning av de riktiga kostnaderna och skillnaderna mellan dem. Drygt 40 procent av de svarande kommunerna (40,85%) svarar ja på den här frågan, knappa 60 procent svarar nej (59,2%).
De flesta kommuner (70,1%) anser att en övergångstid på 4-5 år är lämplig innan reformen träder i kraft, 27 procent anser att den tiden är för kort. I den senare gruppen återfinns de kommuner som är förlorare på reformen som är tänkt att träda i kraft 1.1 2015.