En av tio Karlebybor går i kyrkan minst en gång i månaden. De lutherska församlingarna i Karleby förknippas med ord som nödvändig, varm och tolerant. Det kommer fram i en image-undersökning som samfälligheten har låtit göra.
Liksom resten av finländarna tycker invånarna i Karlebynejden att begravning, dop och vigsel är kyrkans viktigaste uppgifter. Men i Karleby betonar fler de andliga aspekterna. Mer än sju av tio tillfrågade säger att det är viktigt eller mycket viktig att kyrkan håller fram bibelns budskap, gudstjänsten och hoppet om liv efter döden.
- Det är ju i den här nejden som alla kyrkliga väckelserörelser är verksamma. Därför förväntar sig nog människor mera av kyrkan, säger kyrkoherde Peter Kankkonen i svenska församlingen.
Tolerant och varm församling?
Att höra till kyrkan är viktigast för kvinnor, svenskspråkiga och äldre i Karlebynejden. Av de som hör till kyrkan tycker åtta av tio att medlemskapet är viktigt. Sju procent uppger att de flera gånger har övervägt att lämna kyrkan eller att de troligen kommer att göra det en dag. I övriga landet är den siffran fyra gånger högre. En av tio i Karlebynejden svarade att de går på gudstjänst minst en gång i månaden. Ytterligare 55 procent går i kyrkan åtminstone en gång per år.
I undersökningen fick invånarna välja några ord som de tycker beskriver kyrkan. Mer än 90 procent valde "trovärdig" och "nödvändig". Över 80 procent beskrev kyrkan som varm och någon som försvara de svaga, och nästan lika många ansåg att kyrkan är tolerant.
Allt eller inget
Karlebyborna verkar vara tudelade i fråga om kyrkan. Antingen är de jätteaktiva eller inte alls aktiva. Bland de svenskspråkiga som deltog i undersökningen var mer än hälften beredda att ställa upp på frivilligjobb inom kyrkan.
- Men också den grupp som absolut inte vill vara med är störst bland finlandssvenskarna, så vi är lite on-off, säger Peter Kankkonen.
Folk på stan verkar ha lite samma känsla.
- Jag tror det finns en grupp som är väldigt aktiva, och så finns det de som inte är det, säger en kvinna.
En annan kvinna säger att det under skoltiden var många troende i synnerhet i svenska gymnasiet.
- De som inte hörde till kyrkan var typ sämre människor, och var man inte så aktiv var man på lite lägre nivå. Men det var då, nu har jag inget negativt att säga.
I undersökningen deltog 750 invånare i Karleby och Kaustby. Av dem var 100 svenskspråkiga. Undersökningen genomfördes av Taloustutkimus.