Slöjdämnet behövs i våra skolor. Det är viktigt att skolan är så mångsidig som möjligt tycker Juha Hartvik som forskat inom slöjdpedagogiken. Lärarnas egna tänkande utgör grunden och det bör stödas i utbildningen.
-Slöjd behövs i skolorna idag. Samtidigt har både elever, lärare och föräldrar ibland svårt att förstå nyttan med ämnet, berättar Juha Hartvik som disputerar med sin doktorsavhandling om ämnet teknisk slöjd i lärarutbildningen.
- Ibland räcker det att det är kul men vi måste ju också kunna motivera framförallt klasslärarstuderandena. Vårt skolsystem ger lärarna väldigt mycket frihet. Det kan förstås vara väldigt tuff men vi måste se det som en möjlighet. Samtidigt skall undervisningen vara bred och som lärare måste du verkligen tänka till för att veta vad du står för, berättar Harvtik.
- Debatten om vad som är nyttigt och mindre nyttigt finns alltid, men vi har akademiskt utbildade lärare av hög klass som tar stöd i sitt tänkande och av kollegor, berättar Juha Hartvik som inte tror det finns någon risk att slöjdämnet sparas bort när resurserna diskuteras.
Mångsidig skola
Idag måste alla lärare visa hur betydelsefulla deras ämnesområden är. Hartvik lyfter i sin forskning fram hur viktigt det är med en mångsidig skola. Dels ut samhällssynvinkel.
- Vi vet inte vad framtiden för med sig så vi behöver mångsidiga människor, berättar han.
- Sen ska vi också ha en skola som eleverna upplever som mångsidig.
- Vi behöver konkreta, slöjdrelaterad sysslor i vår datoriserade vardag, berättar Hartvik. Vi behöver sysslor som har ett tydligt slut. Människan mår bra av att veta att något är färdigt.
-Slöjd i skolan handlar inte bara om att komma fram till produkten. Det finns många olika lärande former inom ramarna. Som exempel lyfter Hartvik fram att man måste lära sig sluta arbeta innan man blir riktigt trött, annars vet man inte hur man reagerar. Det här hör till kategorin allmän kunskap.
Började från noll
I sin forskning har Juha Hartvik intervjuat femton klasslärarstuderanden i början och slutet av deras första studieår. Alla har de en bild av det jobb de ska göra som lärare.
- Det är väldigt givande att märka att en som kanske har lite svag bild av sig själv inom det här konkreta att just kroppen och tanken gör någonting med ett material, att det går mot insikter att det här är intressant, berättar Hartvik. Då är vi en bit på väg.
-När jag påbörjade lärarutbildningen hade jag ingen som helst kontakt med forskarvärlden. Så jag har börjat helt från tomt blad.
-När jag startade det här projektet hösten-05 i Tritonias forskartorn fick jag bromsa upp och tänka att nu har jag tid. Så det första jag gjorde var att öppna en mapp på datorn. Den mappen har behållit namnet Tritonia forskning ända tills nu, berättar Hartvik vars doktorsavhandling nu bär namnet "Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarens syn på undervisning i teknisk slöjd".
-Sen har jag läst, preciserat, hittat mitt forskningsområde, berättar Hartvik som råder andra doktorander att ta handledning av bibliotekspersonal med att söka i databaser och sådant. Jag insåg inte då hur effektivt det kunde ha varit. Det är att känna sig för. Man har sin idé som borde vara mer styrd från början men samtidigt lever den på ett skönt sätt.
-Jag har gjort den här avhandlingen både för mig själv och eftervärlden, eller i själva verket för nuvärlden. För lärarutbildningen och studerande just nu. Och för att jag skall kunna lägga fram material att så här tänkte den här gruppen-hur tänker ni?
Lärarutbildningen har enligt Hartviks forskning möjlighet att skapa rum för en tydligare dialog mellan lärarutbildare och lärarstuderanden och även de studerande emellan.
Juha Hartviks avhandling läggs fram till offentlig granskning fredagen 17 januari vid Åbo Akademi i Vasa.