Malax borde få ett medborgarråd, anser flera av kommunens beslutsfattare med fullmäktigeordförande Lorenz Uthardt (SFP) i spetsen. Och malaxborna stöder tanken, visar en kommunenkät som genomfördes strax före årsskiftet.
Tanken är att krympa avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare.
Uthardt anar att missnöjet kommer att växa i takt med att även avståndet till beslutsfattarna växer. Snart knackar kommunminister Henna Virkkunen på hos beslutsfattarna i regionen med ett klart budskap om att någon form av kommunfusionsarbete måste inledas.
- Den dag som vårt nuvarande fullmäktige är ett minne blott och vi skickar en handfull beslutsfattare från Malax för att sitta med i ett stort fullmäktige i Vasa, då kommer avståndet att vara verkligt långt, säger Uthardt som sörjer förlusten av närdemokratin men ändå ser utvecklingen mot större kommuner som oundviklig.
Malax kommun har fått beröm för sin servicenivå, åttonde bäst i landet visade en undersökning nyligen. Nu vill man bli bättre också på närdemokrati.Malax kommun YLE
- Om vi kan få till stånd ett medborgarråd nu och låta det ta form under ett par år så kan det vara till stort stöd senare när vi står inför verkligheten med en storkommun, säger Uthardt.
Malax deltar även i Kommunförbundets projekt Kommuninvånarna i fokus, som syftar just till att hitta nya former av direktpåverkan i beslutsfattandet när kommunerna växer och blir större.
- I projektarbetet har vi träffat folk från de verkligt stora kommunerna och städerna i Finland och alla är bekymrade över utvecklingen, det ser man inte minst på det ständigt sjunkande valdeltagandet, säger Uthardt.
Inget skuggfullmäktige
Vad är då ett medborgarråd? Frågan går till Lorenz Uthardt som brinner för frågan sedan han deltog i ett försök vid Vasa universitet, där idén introducerades.
- Medborgarråd är vanliga i många andra länder, men än så länge ovanliga i Finland, säger Uthardt.
Hittills är Tavastehus den kommun i Finland som kommit längst i processen och där använder man sig av medborgarråd i många olika frågor.
- Det ska inte vara ett skuggfullmäktige, utan snarare ett råd med medlemmar som har förmåga att snappa upp strömningar och tankar i kommunen som kan föras vidare till tjänstemän och beslutsfattare, beskriver Uthardt.
Det står kommunerna fritt att forma ett eller flera medborgarråd, långvariga eller kortvariga. Ett råd kan tillfrågas i många frågor, eller så kan ett råd bildas för att hantera en enda fråga eller frågor som bara rör ett visst område i en kommun. Den gemensamma nämnaren är att försöka fånga upp åsikter och om möjligt nå en slags vi-anda i frågor som är viktiga för kommuninvånarna.
- Dit kommer man bara om det som medborgarrådet sagt i en fråga tas på allvar, det ska finnas dokumenterat så att tjänstemän kan ta det i beaktande när de bereder olika ärenden, säger Uthardt.
Gärna även unga med
Redan om ett par veckor, den 20 januari då Malax kommunstyrelse har nästa möte, tror Uthardt att medborgarrådet kommer att grundas. Till grund för förslaget har man den kommunenkät som genomfördes strax före årsskiftet och vars svar kommunen som bäst arbetar med att analysera.
- Vi fick 30 svar och visst kunde vi gärna ha fått fler, men frågan om ett medborgarråd fick ändå ett klart stöd och vi har redan namn på ett flertal som kunde sitta med i rådet, säger Uthardt.
Han glädjer sig åt att det också fanns en del unga malaxbor med bland dem som visade intresse.
- Det vore viktigt att vi fick med en bra blandning av folk i rådet, även unga, säger Uthardt.
Visserligen har Malax redan både äldreråd och ungdomsråd, men deras roll är en annan än medborgarrådets. Och så här säger malaxborna när Yle är ute och ställer frågor om det kommande medborgarådet.
- Jag tycker det låter som en bra idé, det kompletterar fullmäktige och de andra beslutande organen bra på något sätt, säger en man som vill vara anonym.
- Ibland tänker man kanske att politikerna inte är så insatta i hur det är på fältet, säger Maria Widd.
Widd jobbar som lärare och tror att ett medborgarråd kunde vara bra att ha inte minst när det dyker upp skolfrågor på agendan.
- Jag värnar ju i första hand om barnen ska ha det så bra som möjligt och det finns de politiker som tar reda på och månar om att vara insatta i hur skolvärlden fungerar men också sådana som kanske inte gör det, säger Widd.