Politiker i Vasaregionen diskuterade förslaget till lag om tvångsfusion i God morgon Österbotten på fredag. - Det är bäst att kommunfusioner sker på frivillig väg, men om det förhindrar utveckling i nejden borde man kunna ta till tvång, säger Anne-Mari Viinamäki (Saml) i Vasa.
Sju stadsområden i Finland berörsi den kommande lagen om tvångsfusioner, bl.a. Vasa. Lagutkastet blev färdigt strax före julen.
- Vi har hållit hårt på vår självständighet. Det har inte hänt något på tio år trots alla diskussioner, så inte är jag nervös i dag heller. Jag tror att regeringen är nervösare än vi, säger Stig Beijar (SFP) i Korsholm.
"Arbeit i laag"
Beijar tar till Lars Huldéns uttrycks om att "arbeit i laag" och konstaterar att det är viktigt att framför allt Vasa och Korsholm kan arbeta tillsammans i viktiga frågor, såsom näringsliv, sjukvård och utbildning.
- Om man samarbetar sitter man var för sig och funderar ut saker och ting och slår därefter ihop det. Om man "arbeitar i laag" gör man det helt och hållet i de frågor de berör. Den här processen kommer hur som helst att ta fem år och stjäla en massa energi. Under den tiden får inte livet stanna upp i den här regionen, för då rusar andra förbi, säger Beijar.
Jonas Lindholm är fullmäktigeordförande i Korsnäs som ligger inom Vasaregionens pendlingsområde, men ordnar sin hälsovård tillsammans med de tre sydösterbottniska kommunerna.
- Det känns som om det stått stilla i Finland i 10 år. Vi har diskuterat av och an, men inget händer. Jag har länge efterlyst uträkningar om vad som blir bättre och vad som blir billigare med en större kommun. Kanske får jag dem i dag, men jag betvivlar. I Korsnäs har vi ett fullmäktigebeslut på att vi vill vara självständiga. Men visar det sig att en större kommun blir bättre eller billigare så varför inte? Hittills har ingen presenterat sådana siffror. Tvärtom är det många små landsortskommuner som har ekonomin i skick, t.ex. Korsnäs.
Inte vara självisk
Anne-Mari Viinamäki säger å sin sida att hon kan förstå att Korsnäs som liten kommun tänker på vad som är bäst för dem, men att de ändå borde tänka på helheten.
- Man måste tänka på att hela nejden ska ha det bra om 10-20 år. Då får man inte vara självisk, säger Viinamäki.
Beijar och Lindholm är eniga om att det inte är kommungränserna som är viktiga då det t.ex. handlar om vårdfrågor.
- När man t.ex. talar om sjukvården är det ju invånarna och vad som är bäst för dem som är det viktiga. Jag kan inte uttala mig i dagsläget om vad som blir bäst för dem, men tvivlar på att invånarna får sin röst hörd i en storkommun, säger Stig Beijar.
- Jag diskuterar hellre innehåll och olika sakfrågor än diskuterar gränser. Men jag har svårt att se hur man i en stor kommun skulle kunna organisera t.ex. barndagvården och underhålla skogsvägar i Korsnäs bättre. Däremot måste vi jobba tillsammans i hela regionen i de frågor som berör näringsliv, Kvarkentrafiken, sjukhus och högskolor, säger Jonas Lindholm.
Det har nämnts att det kan ordnas en folkomröstning där kommunerna inte vill gå ihop. Viinamäki har erfarenhet av det i Lillkyro inför fusionen med Vasa. Hon säger att många bara går på känsla.
- Folk som inte är insatta i politik och ekonomi röstar med känsla, det vet vi. Men man kan lätt tänka sig att Vasaborna som är flest kör över korsholmarna, men inte är det sagt att alla Vasabor tycker att vi ska ta med Korsholm och alla runtomkring med tvång. Det kan bli ett överraskande resultat också, säger Viinamäki.
Ingen modell från Nordkorea
Stig Beijar i Korsholm vill inte höra ordet överkörningar nämnas.
- Vi får hoppas att det inte blir en modell från Nordkorea. Förr kunde kommunerna räkna med staten, men det kan vi inte längre, för staten har inga pengar. Det gäller att hålla ihop i regionen oberoende var gränserna går, säger han.
Och Jonas Lindholm i Korsnäs håller med.
- Skulle jag sköta mina egna finanser i dag som staten gör skulle jag vara ganska orolig. Och när det gäller en eventuell folkomröstning önskar jag att de som röstar då också vet vad de röstar om, vad blir bättre och vad blir billigare. Det kan vara svårt att ta ställning i frågan när inte ens regeringen har fått det här utrett på 10 år, säger Lindholm.
Efter att kommunminister Henna Virkkunen har kommenterat förslaget ska det nu i snabb takt skickas på remiss till kommunerna.
Läs också:
Tvångsfusion - hot eller möjlighet?