Kring 70 procent av älvarna och sjöarna i Österbotten får stämpeln "sämre än god" i en jämförelse från Närings- trafik och miljöcentralen (NTM-centralen).
Vattenkvaliteten i Österbotten är sämst i hela landet. Orsakerna är bland annat jord- och skogsbruk samt torrläggningar.
Anna Bonde är vattenvårdsplanerare på NTM-centralen.YLE/Ann-Sofie Långvik- Tyvärr, i vår region är vattenkvaliteten rätt dålig. Om man ser på Finland som helhet så är det nästan sämst här. Det är till stor de på grund av de sura sulfatjornarna som finns här, säger Anna Bonde som är Vattenvårdsplanerare på NTM-centralen.
Också jord- och skogsbruket påverkar vattenkvaliteten.
- Därifrån kommer en stor del av belastningen på vattendragen. Orsaken är att de göder sina åkrar men också bearbetningen av marken leder till att det sköljs ut ämnen i vattendragen, både fosfor och kväve men också partiklar och fast substans som gör att vattnet blir grumligare och att djur och växter inte mår så bra, säger Bonde.
Det leder till förenklade djursamhällen och en del vattendrag saknar till exempel helt och hållet fisk som en följd av att vattnet är surt.
Nytt program för vattenvård
Just nu pågår arbetet med att förnya åtgärdsprogrammen för vattenvården i regionen. Målet är att vattentillståndet ska bli bättre redan år 2015, enligt EU:s vattenramdirektiv.
- Vi har skilda program för Kyro älv, Närpes å och Lappo å. Vi går sektorvis igenom vilka åtgärder man kan rekommendera för att vattentillståndet ska bli bättre. Det handlar om grundläggande åtgärder inom jord och skogsbruk med skyddszoner och reglerad dränering. Inom skogsbruket finns ockås åtgärder som kunde tillämpas och som redan tillämpas. De här åtgärderna har tagits fram i samarbete med jordbrukar- och skogsbrukarorganisationerna, säger Bonde.
Totalt 72 procent av Österbottens åar och ålvar har dålig vattenkvalitet, enligt klassificeringen "sämre än god". Av sjöarna får 66 procent samma betyg liksom 45 procent av kustvattnet i Österbotten.