Finland borde under de kommande sju åren få närmare tusen nya vindkraftverk om vi ska nå våra energipolitiska mål. År 2020 ska kring fyrtio procent av vår energi vara förnyelsebar.
En arbetsgrupp, som utrett hur Finland kunde lösa flaskhalsarna inom vindkraften, överlämnade i dag sin rapport till näringsministern. I den efterlyser gruppen klarare regler och smidigare tillståndsprocesser. Hittills har det gått trögt med utbyggnaden, bland annat eftersom det är krångligt att få tillstånd och för att många är oroliga för buller.
Patrik Holm är teknologidirektör vid Mervento, som tillverkar vindkraftverk, och verkställande direktör för Wasa Wind som driver ett kraftverk i Sundom utanför Vasa. Holm tycker att målsättningen om att bygga ut vindkraften med upp till tusen nya kraftverk fortfarande känns realistisk.
- Ja det tycker jag. I Sverige bygger man 350 till 400 vindkraftverk per år, så varför ska vi vara så mycket sämre? Finland är geografiskt lika stort som Tyskland och vi är 5,4 miljoner människor. I Tyskland är de mer än 80 miljoner människor och där har man fått rum med 23 000 vindkraftverk, trots alla flygfält och radar och grodor och fladdermöss.
Hur stor potential tror du det finns att bygga vindkraftverk ute till havs?
- Det är någonting som kommer i framtiden, för tillfället är det inte så högt på statens prioriteringslista. Alla länder med havsvindkraft eller potential till det har en egen inmatningstariff för havsbaserad vindkraft. Priset för den producerade elenergin med vindkraft ute till havs är avsevärt högre än på landområden.
Vilka är nu de största flaskhalsarna när det gäller att bygga ut vindkraften?
- Attityden. Vindkraften är någonting nytt och allting som är nytt möter på motstånd. Det är en mänsklig reaktion som normaliseras efter en tid.
Arbetsgruppen beskriver tillståndsprocesserna som besvärliga och att de sköts av för många olika myndigheter. Hur märks det här?
- Det tar lång tid och kostar mycket pengar och det är ändå elproducenten och skattebetalarna som står för de summorna i slutändan. Men det har också att göra med att det är nytt så myndigheterna tar en försiktighetsprincip i allting. Det finns inga klara principer för hur man ska göra det här så man gör det så försiktigt som möjligt. Det finns vissa skillnader i olika miljö- och näringslivscentraler, i vissa är man mera liberal och har mera erfarenhet av vindkraft och i andra är man mera restriktiv och har mindre erfarenhet.
Näringsminister Jan Vapaavuori säger att bullret verkar vara det största problemet. Nu efterlyser man klarare regler för hur mycket kraftverken får väsnas. Kan man inte göra dem så tysta att de inte stör grannarna?
- Det tror jag. Vi ska komma ihåg att det är fråga om energiproduktion och en av de tystaste metoderna att producera energi. Om vi har ett kolkraftverk eller något annat där vi förbränner någonting så det har en ångturbin som har en ljudnivå på över 120 decibel och så vidare. Vindkraften är den tystaste energiformen efter solkraften, men kraftverken blir aldrig helt tysta. Det finns 30 till 40 olika fördelar med vindkraften och tre nackdelar. Vindkraftverken syns, de för ljud och de kan slänga lite isbitar på vintern.
Enligt dagens rapport borde ni vindkraftsproducenter bli bättre på att kommunicera med dem som bor i närheten av planerade kraftverk. Är ni för dåliga på det?
- Ja det vi självklart, den kritiken är befogad. Det är ju märkligt att vi inte lär oss någonting av hur andra gör det. Vi skulle ha haft lätt att lära oss av Sverige hur man ska mäta ljud och definiera ljudgränser, men allting ska vi göra om här i Finland. Vi är mycket byråkratiska, vi är otroligt långsamma och det är grannarna som lider mest.
Vad gör ni nu konkret för att bli bättre på att ta hänsyn till dem som bor i närheten av planerade kraftverk?
- Vi har en kontinuerlig dialog med våra grannar. Vi har regelbundet möten med grannar och Vasa stad och diskuterar ljudproblem och åtgärder. Därtill så är jag en gång i månaden med i lokala Sundom-tv och svarar på frågor och rapporterar om vårt kraftverk.
Intervjun gjordes av Magnus Swanljung