I Nedervetil, på en ort på knappa 2000 invånare, finns ett damlag som spelar på den nästhögsta nivån i Finland. Dessutom byggs IK Myran i stort sett av spelare från orten. Trots detta kämpar laget om en plats i övre slutserien i division ett.

Slotte: Lagandan har tagit oss hit

7 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Slotte: Lagandan har tagit oss hit

- Jag vet inte om det var en dröm att ta sig till division ett, men det är den här enorma lagandan som tagit oss dit. Kämpa för varandra, det är nyckeln, säger tränaren Magnus Slotte.

Det är dessutom lätt att kämpa för varandra då nästan alla i laget känner varandra från ung ålder. Målvakten Fanny Byskata är en av de egna produkterna som är stommen i laget.

- Vi förtjänar nog att spela här. Nog var det bra ifjol också. Vi vann ju nästan alla matcheroch med ganska klara siffror, vilket visar att vi var i fel division. Vi har den där kämparandan och en liten by kan nog också producera.

Nära genombrott

Byskata har knackat på portarna till ungdomslandslagen, men har inte ännu lyckats slå igenom. Därför är det bra att få spela på lite högre nivå.

- Nu har jag ju mycket mera jobb. Allt är mera fysiskt och det är snabbare bolltempo. Allting är lite hårdare. Hårdare skott och mera jobb.

- Målsättningen har varit att hålla en ganska jämn nivå och det tycker jag har lyckats ganska bra med hittills.

Övre slutspelet en dröm

Målet är att hållas kvar i serien. Om laget kan ta sig till övre slutserien, så har man lyckats med det målet. Ilves, Vasa IFK och JyPK verkar vara i en klass för sig, men bakom dem är det jämnt.

- Alla de övriga fem lagen, det är mycket jämna matcher. Det är mycket hårt arbete, vi hoppas på det bästa, men vi är också beredda att spela i nedre slutserien, säger Slotte.

Att någon gång ta steget till damligan är enligt tränaren orealistiskt.

- Då måste vi ändra vår strategi helt och det vill vi inte. Myrans damer handlar mycket om lokala spelare och stommen ska vara det. Då är nog division ett det högsta, tyvärr.

Nu går Vörås fullmäktigeordförande Katarina Heikius (Sfp) ut och säger att hon inte på något vis trakasserat kommundirektör Christina Båssar. Bakom sig har hon alla Vöråpresidier utom en.

- Det är väldigt befängt. Jag har inte trakasserat någon, säger Heikius.

Det handlar om att Båssar anmält fullmäktigeordförande Heikius till arbetsskyddet vid Regionförvaltningsverket (RFV). Men RFV har meddelat att de är fel instans för en dylik anmälan från en kommundirektör, rätt instans är polisen. Båssar säger att hon inte kommer att föra saken till polisen.

- Det är min uppgift som fullmäktigeordförande att se till att allt fungerar på rätt sätt. Jag har fört sakliga diskussioner och all mailkorrespondens mellan mig och Christina kan jag visa upp. Den tål dagsljuset, säger Heikius.

Presidiestöd i ryggen

Nu ställer presidierna sig bakom Katarina Heikius. Det är första vice ordförande i fullmäktige Kjell Heir, andra viceordförande Martin Marken och styrelsens första vice ordförande Gustav Backman samt andra vice ordförande Leena Nikkari-Östman.

De vill alla starkt dementera att det rör sig om en personlig strid mellan Heikius och Christina Båssar.

Katarina Heikius säger att hon försökt ta sakliga diskussioner med Båssar men att det inte lyckats.

- Christina kan inte ta kritik utan går i baklås på något sätt. Men när personal ringer till mig och gråter och vill säga upp sig kan jag inte göra annat än se över saken. Annars sköter jag inte mitt jobb.

Rykten florerar på byn

I ett par veckors tid har saken florerat i medierna sedan det blev offentligt att revisionsnämnden i Vörå sammanställt en rapport om bristerna i kommunens förvaltning. I rapporten pekas kommundirektör Christina Båssar ut som en orsak till bristerna.

Efter det har rykten gått vilda. Det talas om brister i relationen mellan förvaltningsdirektören och kommundirektören, arbetsplatsmobbning och nu senast att fullmäktigeordförande skulle trakassera kommundirektören. Sammansvärjning mot Christina Båssar har det också pratats om.

- Nej, jag kan inte förstå varifrån det här har kommit. Det finns ingen sammansvärjning mot Christina Båssar.

Utskott ska reda ut förtroendet

På torsdag kväll möts fullmäktige i Vörå.

Då ska ledamöterna ta beslut om att tillsätta ett utskott för att reda ut förtroendet för kommundirektör Christina Båssar. Om utskottet tillsätts kommer en utredning att göras och Christina Båssar ska höras.

- Det viktigaste är att ingen är dömd än. Vi hoppas på en bra utredning men som inte är lång och slitsam. För det här vinner ingen på, vi förlorar bara, säger Heikius.

I en insändare visar första vice ordförande i fullmäktige Kjell Heir, andra viceordförande Martin Marken och styrelsens första vice ordförande Gustav Backman samt andra vice ordförande Leena Nikkari-Östman sitt stöd för fullmäktigeordförande Katarina Heikius.

Så här lyder insändaren:

Tjugotvå fullmäktigeledamöter och ersättare i Vörå kommun har undertecknat en motion för att pröva förtroendet för kommundirektör Christina Båssar.

Vi har med stor bestörtning tagit del av den snedvridning och misskreditering som under senast tid har florerat i massmedierna. Vi vill här klargöra några direkta felaktigheter som har framförts.

Fullmäktige och styrelsens presidium vill understryka att motionen inte har något att göra med de gamla kommunerna. Det är lika många Vörå och Oravaisbor som undertecknat motionen.

Fullmäktigeordförande Katarina Heikius har som högsta ansvariga förtroendevalda i kommunen fungerat som språkrör till medierna och hon har rakryggat kommenterat ärendet.

Vi vill starkt understryka att vi står enade bakom fullmäktigeordföranden och vill samtidigt dementera att det skulle röra sig om någon personlig strid eller konflikt mellan henne och kommundirektören.

Vi önskar nu att den osakliga debatten upphör och att debatten flyttar från medierna hem till kommunen, där diskussionen hör hemma och där ärendet skall utredas.

Läs också!

Båssar tänker inte polisanmäla Heikius
Stort intresse för bråket i Vörå

Den parlamentariska styrgruppen har kommit överens om huvuddragen i social- och hälsovårdsreformen.

- Den här historiska lösningen har åstadkommits genom ett omfattande samarbete. Vi nådde enighet om hur finländarnas social- och hälsovårdstjänster ska ordnas på ett högklassigt sätt i framtiden, sade styrgruppens ordförande, omsorgsminister Susanna Huovinen.

Basen för reformen är fem starka vårdområden som ansvarar för att ordna vården. Ansvaret för att ordna med hälsovården och att producera den skiljs åt. Det viktigaste verktyget kommer att vara ett beslut om hur vården ska ordnas, beslutet ska fattas vart fjärde år. Då avgörs hur vården genomförs och om vilka som har producentansvaret.

De kommuner som hör till vårdområdet ska tillsammans besluta om principerna för hur servicen produceras och i vilken omfattning den ska produceras. Vårdområdet beslutar också om att ge producentansvaret till kommunerna och samkommunerna.

Kommuner som har producentansvar kan fortfarande själva producera tjänster, de kan också skaffa dem på annat sätt, till exempel via organisationer och företag eller genom att använda sig av vårdsedlar.

Det var meningen att reformen skulle vara klar till slutet av maj, men arbetet har dragit ut på tiden. Nu konstaterar minister Huovinen att social- och hälsovårdsreformen är den viktigaste reformen inom området på flera decennier.

Frågan om Kårkulla

Svenska folkpartiets riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos lyfte fram språkaspekten.

- Att förslaget inbegriper särskilda språkliga bestämmelser har varit avgörande för oss. Utan dem hade vi inte kunnat godkänna reformen.

- En annan fråga som har varit viktig är Kårkullas framtid. Nu finns skrivningar som ger statsrådet möjlighet att på förordningsnivå koncentrera viss sorts verksamhet till vissa producenter. Kårkulla är en sådan producent, vilket är bra, sade Wideroos.

Kommunerna fråntas nu sitt indirekta inflytande inom social- och hälsovården. Wideroos menar att vårdreformen är en direkt konsekvens av att kommunreformen inte blev av.

- Vi anser att det hade varit bättre med starka primärkommuner som hade ansvarat för vården. När tåget nu har gått i en annan riktning är det av största vikt att vi har kunnat trygga svenskspråkig representation inom tvåspråkiga vårdområden. I styrelsen för de områdena ska det alltid finnas minst en representant för det svenskspråkiga, sade Wideroos,

Läs också:
"Reformen får inte bli utgiftsautomat"
Social- och hälsovårdsreformen försenas igen
Nya tvistefrågor kring vårdreformen
Svenskan i fara i vårdreform
Huovinen: "Folk ska inte längre kastas från en tjänst till en annan"
"Både lättnad och orosmoment för kommunerna"
Överenskommelse om hälsovårdsreformen

Vasa simhall håller stängt hela juli i och med underhållsarbete. Simhallen öppnar igen i augusti.

I augusti kommer simhallen att vara stängd under veckosluten. Ännu under augusti håller simhallen öppet enligt sommartiderna.

Åklagare i muträttegång har överklagat domslutet i Vasa hovrätt till Högsta domstolen. Domen gäller en före detta direktör på Wärtsila som anklagats för grovt givande av muta.

Förra våren dömdes den tidigare direktören till ett och ett halvt års villkorligt fängelse för grovt givande av muta av Österbottens tingsrätt. Direktören överklagade domen och hovrätten förkastade åtalet.

En bit av motorvägen kan komma att byggas om och bobollsplanen kan bli parkeringsplats. Detaljplaneändringen för området kring Vasa centralsjukhus är ett stort projekt.

Centralsjukhuset vill bygga en ny vårdenhet som ska ersätta den gamla E-byggnaden och en ny mentalvårdsenhet. Man vill också bygga till en våning på parkeringshuset.

Det nya apoteksbyggnaden, eller U-byggnaden, får byggas utan en detaljplaneändring och byggandet av den inleds kring årsskiftet.

Man ska också granska trafikarrangemangen och bristen på parkeringsplatser.

Kapa motorvägen?

Päivi Korkealaakso Vasa stads planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Staden ska utreda om en bit av motorvägen borde ändras till en vanlig vägsträcka. Det är frågan om den korta stumpen mellan Hesburger och Sandviksgatan.

- Vi undersöker om det är nödvändigt med tanke på trafiken till området, säger planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Bobollsplanen som ligger intill simhallen kan få ge vika för parkeringsplatser eller för annan markanvändning om inga andra lösningar hittas.

Över 100 år gamla planer

Sandviksvillan Sandviksvillan i Vasa Bild: YLE/Sonja Rundt

I samband med att centralsjukhuset vill bygga nytt och bygga ut ska man från stadens sida samtidigt se över området kring Sandviksvillan och Brage friluftsmuseum. Detaljplanerna för dessa områden gjordes redan 1913 respektive 1855.

- Vi utreder om centralsjukhusets område är tillräckligt för det som planeras eller om man måste ta med också de områden som gränsar till sjukhuset, säger Korkealaakso.

Dessutom är detaljplanerna så gamla att man får fråga sig hur pass giltiga de är.

- På det här sättet får vi uppdaterade detaljplaner också för Sandviksvillan och Brage friluftsmuseum.

Korkealaakso säger ändå att Sandviksvillan är och består. Hon hoppas att staden hittar någon som vill sköta verksamheten där.

Parkområdet som omsluter villan och Brages friluftsmuseum kommer också att bestå. Om något ändå byggs dit ska det passa in med vad som redan finns där.

Förhoppningen är att man ska kunna börja jobba på detaljplanen för centralsjukhuset och för Sandviksvillans och Brage friluftsmuseums område år 2015.

Totalt rör det sig om ett område på cirka 76 hektar.

Några brister finns det inte med hemservicen i Vörå. Det anser Regionförvaltningsverket som har genomfört sin granskning av verksamheten.

- Det fanns inga brister men förstås kan man alltid förbättra vissa saker. Jag tycker att vi har en välfungerande hemservice, säger omsorgsnämndens ordförande Monica Ståhlberg.

RVF kommenterade personalens behörighet.

- Vi har nu två stycken ordinarie hemhjälpare kvar och vart efter de går i pension anställs istället närvårdare. Det finns nog grannkommuner som har mera obehörig personal, säger Ståhlberg.

Hemservicen ska också få en egen specifik verksamhetsplan. I detta nu finns det verksamhetsplaner endast för äldreomsorgen.

- Regionförvaltningsverket kräver en uppdatering av utbildningen i första hjälpen och det håller vi på med som bäst. Likaså kommer personalen att genomföra sin fortbildning så fort det finns möjlighet.

RFV inledde sin granskning efter en anonym anmälning angående läkemedelshanteringen.

Regionförvaltningsverket kommer att presentera en mera utförlig rapport för omsorgsnämnden i Vörå inom kort.

Förra året fick södra Kristinestad ny beläggning på vägen från Härkmeri till Sideby. I sommar har den ställvis blivit förstörd av grävarbete i dikesrenen.

- Jag är inte alls nöjd. Inte får man förstöra på det här viset en nybelagd väg, säger Bror Eriksson, en av de Sidebybor som upprör sig över den förstörda vägen.

Grävmaskinen har stått på vägen medan kablar har grävts ner i diket. Friktionen har orsakat sår i ytbeläggningen på en 300-400 meter lång sträcka. Där det är som värst är det som att köra över en tvättbräda.

- Här har vi nu till exempel en djup grop och nu när det regnar kommer vatten i gropen och bilarna kör. Då tar det inte länge förrän vi har ett hål i vägen, säger Eriksson.

Bror Eriksson är en av dem som kontaktat Kristinestads tekniska direktör, Joakim Ingves, i hopp om att saken ska drivas på.

- Jag hoppas att Ely-centralen som har beviljat det här tillståndet går dit och tittar vad de har gjort. Det är oacceptabelt att en väg som fått ny beläggning körs sönder efter nio månader, säger Ingves.

- Det enda som hjälper är att göra om ytbeläggningen på sträckan, säger Eriksson.

Lapp på lapp är inget som Sidebyborna önskar sig efter att ha dragits med lappad vägyta i tjugo år.

- Då har du ett gupp där i stället. Det är ju lika tokigt som en grop, säger Bror Eriksson.

Det är entreprenören eller det företag som har fått tillstånd att gräva som bör se till att vägen återställs, säger Kaj Mattson, som är områdesansvarig på närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten.

På torsdag besöker han Sideby för att granska skadorna och bedömer vilka åtgärder som bör vidtas.

- Om det är ett sådant fel som leder till att det kommer att uppstå hål i framtiden räcker det med lappning, men om det är uppenbart att det kommer att bli hål omedelbart måste man göra om hela den biten som är förstörd, säger Mattsson.

Efter att gräventreprenören fått tillsägelse av Destia, som underhåller vägarna, har inga nya skador uppkommit. Men om det blir fler skador kommer arbetet att avbrytas, säger Kaj Mattson.

- Så kan vi inte göra att vi förstör en nybelagd väg bara för att få ner en kabel i diket.

Området kring Mjölnaregatan i Vasa ska få ny detaljplan. I dagsläget är området reserverat för industri och lagerbyggnader när det i praktiken är fyllt med affärsverksamhet.

- Den ikraftvarande detaljplanen är föråldrad, säger Vasa stads planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Områdets nuvarande detaljplan från 1982 är alltså föråldrad och ska uppdateras. Detaljplanebeteckningen ska ändras till åtminstone Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY).

I framtiden kan det bli aktuellt med bostäder och kontor, åtminstone längs med områdets gränser. Centrum växer nämligen mot det hållet.

Tomtägare upprörd

Anssi-Jukka Kasi på Waasa Kiinteistöt är allt annat än glad över den planerade förändringen. En ändring av detaljplanebeteckningen kan nämligen innebära högre hyror och extra avgifter.

Waasa Kiinteistöt äger flertalet fastigheter längs med Mjölnaregatan och Gjuterivägen. En del av dem står på stadens hyrestomter och en del äger Waasa Kiinteistöt själv.

Det är främst de extra kostnader som skulle uppstå för de egna tomterna som förargar Kasi. Det rör sig om en engångsavgift som tas ut för att tomtens värde ökar.

- Jag godkänner inte att man tar ut en markanvändningsavgift för byggnader som redan finns på området. Säg att avgiften är till exempel 100 000 euro så går det ut över den som hyr vår fastighet. Varför skulle den som hyr en fastighet gå med på en höjning av hyran trots att verksamheten är den samma?

I alla fastigheter som Waasa Kiinteistöt äger bedrivs någon form av affärsverksamhet, alltså inte industri som enligt den nuvarande detaljplanen. Varför gav man då alls bygglov för fastigheterna i tiden om verksamheten inte motsvarar detaljplanen frågar sig Kasi.

På Vasa stad säger markanvändningstekniker Agneta Hyytinen att det är helt i enlighet med markanvändnings- och byggnadslagen att markägaren deltar i de kostnader som uppstår när detaljplanen ändras. Det kan till exempel röra sig om ny kommunalteknik som måste byggas på området.

Mjölnaregatans område avgränsas till Institutgatan i norr, Gjuterivägen i väst, Grusgatan i söder och Sjukhemsgatan i öst. På området finns bland annat bilaffären Lähdesmäki, Puukeskus och Ekman Systems.

På stadsstyrelsens planeringsavdelnings möte på tisdag kväll diskuterades ett byggförbud på Mjölnaregatans område fram tills den nya detaljplanen är klar. Man beslöt ändå att återremittera ärendet som tas upp igen till hösten.

I går startade ett Nytt jobb-projekt på Rettig Värme i Jakobstad. Projektet ska hjälpa de 85 personer som blir uppsagda att hitta nytt arbete, omskola sig eller starta företag.

Projektet inleddes med en Nytt jobb-dag där bland annat representanter för Valmet Automotives, Baltic Yachts och Mirka presenterade sina företag.

- Det här är företag som kommer att anställa mera personal inom en snar framtid, säger Hans Sohlström, styrelseordförande för Rettig ICC. Och jag tror att det här projektet kan hjälpa många att få nya jobb.

Också TE-byrån, Arbetslöshetskassan och Concordia fanns på plats och de anställda fick information om hur man söker jobb och om rekryteringsprocessen.

- Det var många som deltog, salen var fullsatt, säger huvudförtroendeman Lassi Ahola.

Men Ahola har svårt att tro att alla de som blir uppsagda kan hitta nya jobb.

-Runt tio personer har ren hittat nya jobb och jag tror att tio till snart får arbete, säger Carl-Anders Nygård som är verkställande direktör i Jakobstad.

Några av de anställda som är semesterlediga har inte ännu fått besked om de har ett arbete att komma tillbaka till. De hade inte heller fått information om Nytt jobb-dagen.

Den 4 juli upphör produktionen av vattenvärmada radiatorer och sedan körs produktionen successivt ner under ett halvår. 38 personer kommer att fortsätta arbeta för Rettig Värme inom marknadsföring, försäljning och kundtjänst.

Den heta debatten i Vörå går vidare ikväll när kommunfullmäktige har möte.

Då ska ledamöterna ta beslut om att tillsätta ett utskott för att reda ut förtroendet för kommundirektör Christina Båssar.

Vi följer med mötet på plats och livebloggar här på svenska.yle.fi/osterbotten.

Läs också:
Heikius förnekar trakasserier
Båssar tänker inte polisanmäla Heikius
Stort intresse för bråket i Vörå

En person blev misshandlad av en berusad chaufför i Karleby natten till torsdagen. Offret fick foten i kläm när hen hamnade i meningsskiljaktighet med den berusade.

Polisen fick in ett tips om en man med personbil som kört in i en annan bil i centrum av Karleby.

Tipsaren följde efter mannen till en varuhusparkering. Där hade meningsskiljaktighet uppstått. Mannen smällde igen tipsarens bildörr så att foten klämdes.

När polisen kom till platsen blåste mannen 1,22 promille i polisens alkometer. Han misstänks för grovt rattfyller och misshandel. Han försattes i tillfälligt körförbud.

-Vi har skapat ett kunskapsunderlag för detaljplanen som är på kommande för området, säger byggnadsforskare Magdalena Lindroos vid Österbottens museum. För att veta vad man kan göra i framtiden måste man veta vad som redan finns och hur det sett ut förr i tiden.

Ruusa Viljanen Rossi har lett forskningsarbetet.

-Jag har tittat på villans och områdets historia, säger Rossi. Den anses ha startat 1835 när parken började anläggas. Själva villan byggdes 1846.

Ruusa Viljanen Rossi & Magdalena Lindroos Bild: Yle/Patrick Stenbacka

-En viktig del i arbetet är att se vilka historiska fenomen och händelser i samhället villan och parken hänger ihop med, säger Rossi. Efter det kan man bedöma vilka kulturhistoriska värden villan har idag.

-Det finns redan fin forskning om själva parken, säger Rossi. Det finns även mycket ritningar och byggnadshistora kring själva villan bevarad.

-Man har tidigare tittat på de olika delarna enskilt men aldrig pusslat ihop det till en helhet, säger Magdalena Lindroos. Det vi kommit fram till är att området utgör en väldigt värdefull helhet, till och med på nationell nivå.

Det har till exempel visat sig att Sandviksvillan är en av landet allra tidigaste sommarvillor. Landets sommarstugekultur har kommit via Österbotten från Sverige.

Rehabiliteringscentretl Geritrim har skrivit under ett samarbetsavtal med Kristina Medi.

Avtalet innebär att Geritrim kan erbjuda specialläkartjänster. Allmänläkaren Pertti Lindfors kommer att fungera som ansvarig läkare.

Geritrim slog upp sina dörrar i Bottenhavets sjukhem i Kristinestad i höstas. Deras målsättning är att utveckla äldrevården, rehabilitering och välmående i regionen.

Läs också: Ny typ av vård på Bottenhavets sjukhem i Kristinestad

Petra Stenman är uppvuxen i Jakobstad och Pedersöre och hon är ny sportchef för Svenska Finlands idrottsförbund. Idrotten i Svenskfinland behöver mera kapital - inte pengar men frivilliga i föreningarna.

Petra Stenman har friidrottat hela sitt liv som löpare i 400 meter häck. Hon har representerat Finland i 10 års tid. På senare tid har Stenman varit verksam som tränare .

Nu tar Stenman sig an den största utmaningen hittills i karriären. Hon valdes till sportchef för Finlands svenska förbund (SFI) och börjar sitt nya jobb 1 augusti.

- Det är helt nytt för mig och jag ger mig på sätt och vis in i okänt territorium som ledare och organisationsmänniska, säger Stenman.

Idrotten mår bra i Österbotten

Idrotten i Svenskfinland ligger Stenman varmt om hjärtat, och i Österbotten, där mår idrotten bra.

- Österbotten är känt för sin starka friidrott och inom SFI är kraftsporten stark i Österbotten. Men det finns utmaningar och det är att få nytt folk med i de lokala föreningarna, säger Stenaman.

Vad behöver den finlandssvenska idrotten?

- Utöka sitt kapital. Och då menar jag inte pengar utan människor. Det blir allt svårare att få med frivilliga i föreningarna. De frivilliga krafterna tryter och det är kanske fallet i Österbotten också. Men i allmänhet ser jag endast positivt på idrotten i Österbotten även om det finns saker att jobba på.

Fem starka vårdområden är basen i den nya social-och hälsovårdsreformen. För Österbottens del kommer den att organiseras från Åbo.

-Det är ett steg framåt, man har hittat någon typ av politisk enighet. Men alla praktiska detaljer är fortfarande olösta, säger Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Göran Honga.

-Idén är att man ska samla allt under samma hatt. Nu har vi för många olika organisationer, vilket för patienternas del har lett till lång väntan och hoppande mellan olika instanser.

-Men det här är ju inte en lagstiftningsfråga utan det handlar nu om hur man hanterar ärendena lokalt, hur bra man får det att lyckas, säger Honga

-Även i en mastodontorganisation kommer det att finnas olika avdelningar och verksamhetspunkter, säger Honga. Ett exempel på förbättring är ett gemensamt IT-system där patientuppgifterna finns tillgängliga för alla olika vårdenheter.

Lokal service finns kvar

-Den lokala servicen kommer inte att försvinna trots att anordnaransvaret ligger hos en större organisation, säger Honga.

-Man har satt mycket tid och diskussion på att få fram vad närservice är och hur man ska få den att fungera. Sen får vi se hur det går med tillämpningen, tillägger sjukvårdsdirektören.

-Ansvaret att räta ut de ekonomisk frågetecken som fortfarande finns kring reformen kommer sannolikt att falla på de blivande storområdenas fullmäktigeförsamlingar.

-Här i västra Finland får vi då en församling med representanter för 62 olika kommuner, som står för servicen för 860.000 människor.

-Lösningen och problemen ligger nu i detaljskrivningen av de här olika paragraferna, säger Göran Honga. Och det här kan bli ytterst komplicerat. Här finns grymma förvaltningsmässiga minor som kan ta mycket tid och energi.

Svenskspråkig service tryggad

-Den svenskspråkiga servicen är tryggad genom de skrivelser som redan finns.

-Tidsramen är mycket knapp, och det är ett oerhört jobb som allting är bort från patientvården, säger Göran Honga.

Målet är att de nya storområdena ska inleda sin verksamhet den första januari 2017.

Det kalla vädret för åtminstone något positivt med sig. Endast små mängder med blågröna alger har observerats i Larsmosjön.

På de andra observationsplatserna på NTM-centralen i Södra Österbottens område observerades inga blågröna alger under den här veckan. På NTM-centralen i Södra Östebotten säger Merja Mäensivu att de blågröna algerna behöver värme och näring för att frodas.

- Den hårda vinden bidrar också. Algerna stiger inte upp till ytan om det blåser hårt.

Algmängden varierar från år till år men den nuvarande mängden är normal för en kall sommar. Algläget brukar vara som värst i juli-augusti.

Bil- och mopedtjuvar har varit i farten. I Karleby har någon brutit sig in i en båt.

Någon gång mellan tisdag och onsdag stals en Nissan Sunny personbil från Rådhusgatan i Vasa. Under veckan har också två mopedskotrar av märket Keeway stulits, en från Kajgatan och en från Storalånggatan.

Den ena är vit med registernummer 27-GBJ och den andra är svart med nummer 13-UEK.

I Jakobstad stals också en Keeway-moped under natten till torsdag. Den röda mopeden stals från Ahlströmsgatan och har registernummer LO-382.

Polisen ber om tips på 0295 415 809.

I Karleby har någon brutit sig in i en båt som står på landbacken. Bland annat en skumsläckare och flytvästar stals.

Polisen ber om tips på 0295 541 5883.

Den första vinnaren i vår tävling Veckans vykort kommer från Björkö i Korsholm. Radio Vega Österbotten sänder direkt från Mårtes gårdsmuseum i Björkö klockan 9.20 på fredag morgon.

Den vinnande bilden togs vid Bodvattnet i Björkö av Marianne Sand-Nabb. På fredag morgon talar vi med guiderna Åsa Backman och Caroline Enberg på Mårtes gårdsmuseum.

Fortsätt skicka in bilder till vår tävling på adressen radiovega.osterbotten@yle.fi eller på Facebook. Där hittar ni oss som "Yle Österbotten".

Bilder som skickats in kan ni se här: Skicka in Veckans vykort!

Nio anställda sägs upp på OK Indrivning, två av dem i Vasa. Kontoret i Åbo stängs helt och hållet.

Inkassoföretaget OK Indrivning har slutfört sina samarbetsförhandlingar med personalen. Bolaget säger upp nio anställda och stänger sitt kontor i Åbo.

Sex personer sägs upp i Åbo, två i Vasa och en i Helsingfors. Fjorton anställda får förändrad arbetsbild eller erbjuds annan placeringsort.

Vd Juhani Ollila Verkställande direktör Juhani Ollila vid Ok indrivning Bild: Yle/ Malin Hulkki

Den huvudsakliga orsaken till samarbetsförhandlingarna är den förnyade inkassolagen som trädde i kraft i mars 2013. Lagändringen förändrade radikalt inkassobranschens verksamhetsförutsättningar och OK Indrivning drabbades av klart sämre lönsamhet.

Samarbetsförhandlingarna genomfördes av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker.

- Förhandlingarna fördes i konstruktiv anda och parterna hittade tillsammans lösningar som minskade uppsägningsbehovet, säger vd Juhani Ollila.

OK Indrivning grundades 1991 och är det tredje största bolaget inom inkassobranschen i Finland. Företaget sysselsätter 160 personer och har en omsättning på 43 miljoner euro. OK Indrivning har kontor i Vasa, Helsingfors, Åbo och Tammerfors.