Svenska Finlands Idrottsförbund har valt Petra Stenman till SFI:s nya sportchef. Stenman inleder sitt arbete den 1 augusti.

Stenman har lång erfarenhet av SFI:s fältverksamhet i och med att hon själv hört till landets friidrottselit som aktiv idrottare och efter avslutad karriär funnits med i verksamheten både som lägerledare, utbildare och tränare och nu senast som friidrottsrådets ordförande.

- Jag ser fram emot mitt nya jobb och att få vara med och utveckla SFI-idrotten i framtiden, säger Stenman.

Petra Stenman valdes bland åtta sökande och hon kommer att jobba med hela Svenskfinland som sitt arbetsfält. Stenman inleder sitt arbete den 1 augusti.

- Inför kommande utmaningar har vi nu en driftig person med bred erfarenhet av fältverksamheten i både Svenskfinland och Finland som dessutom har ett färdigt kontaktnät inom idrottsrörelsen i Finland, säger SFI:s ordförande Christine Suvanto.

Tjänsten är ny men Stenman efterträder till viss del Kjell Krook som verkat inom SFI sedan 1976.

Styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt tillsatte i dag den arbetsgrupp som har till uppgift att hitta en hållbar lösning för hjärtkirurgin.
Gruppen kommer att arbeta intensivt under sommaren och hösten för att fullmäktigegruppen i november ska ta ställning till hur hjärtvården ska skötas i framtiden.

Arbetsgruppens uppgift är att utarbeta hur vården inom hjärt- och kärlkirurgin, thoraxkirurgin och den kompetensen kring hjärtvården som byggt upss inom anestesi och intensivvård bäst kan garanteras på lång sikt och uppfylla Regionförvaltningsverkets krav.

- Arbetsgruppen kommer att inleda sitt arbete direkt och den ska arbeta så att fullmäktigegruppen i sitt budgetmöte i slutet av november kan ta ställning till hjärtvården. Och gruppen ska redan tidigare i höst ta ställning till hur patientvården ska tryggas, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Styrelsen beslöt på förslag av Greger Forsblom (SFP) att utöka arbetsgruppens politiska representation med Monica Sirén-Aura (SFP) och Per Hellman (SDP). Arbetsgruppen utökades också med Kari Kuttila, chef för hjärtkirurgin på Åbo universitetssjukhus. Kuttila kan höras som sakkunnig.

Arbetsgruppen består av de politiska medlemmarna Hans Frantz (SFP) , Mona Vikström (SFP), Raija Kujanpää (Saml.), Bernhard Bredbacka (SDP), Mikael Luther (SFP), Monica Sirén-Aura (SFP) och Per Hellman (SDP) och tjänstemännen distriktsdirektör Göran Honga, chefsöverläkare Auvo Rauhala, operativa klinikgruppens chef Peter Nieminen, operativa klinikgruppens översköterska Marjo-Riitta Himanen, överläkare Sebastian Dahlbacka, tf. överläkare i kardiologi Mari-Anne Vaittinen, överläkare i anestesi Markku Virkkilä, överläkare i intensivvård Simo Pekka Koivisto samt som sakkunnig Kari Kuttila, chef för hjärtkirurgin vid Åbo Universitetssjukhus.

Fortsatt samarbetsavtal om akutsjukvård

Styrelsen förlängde samarbetsavtalet om prehospital akutsjukvård med Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk till och med utgången av 2015.

- Läget med den pågående SOTE- lagstiftningen var ett helt annat när avtalet sades upp, säger Göran Honga.

Ny kardiolog tillsattes

Mari-Anne Vaittinen, specialist i kardiologi utsågs till tjänsten som överläkare i kardiologi från och med augusti. Vaittinen arbetar som tf. överläkare i kardiologi på Vasa centralsjukhus..

Katthuset i Vasa är sysselsatt så här års. Kattägare söker skötare över semestern eller hjälp med att hitta bortsprungna djur. Eller så ringer argt folk in och förbannar sig över "grannens katt som springer omkring på gräsmattan".

Det är ovanligt många som under senaste tiden meddelat om en bortsprungen katt, säger Lisen Lindsten på Katthuset i Vasa.

- Under de knappa två veckor jag haft jour har ett tiotal personer ringt. De har glömt balkongsdörren eller fönstret öppet, säger Lindsten och understryker att det kan vara svårt att fånga in en skygg katt.

På Katthuset kan man inte rycka ut, men Lindsten och hennes kollegor ger råd och kan låna en kattfälla för att locka djuret tillbaka hem.

Det är på våren och sommaren som katter rymmer, säger Titta Koukkunen på Helsingfors djurskyddsförening Hesy. På hösten hittas många av dem.

- Vi får in flest samtal om upphittade katter mot slutet av hösten i oktober-november när det börjar bli kallt och katten inte längre har lika lätt att hitta mat, säger Koukkunen.

- Har din katt sprungit bort ska du inte ge upp, den kan hittas till och med så sent som på julen, säger hon.

Kattproblem på landsbygden

När Lisen Lindsten startade Katthuset för kring 20 år sedan bestod problemet av de otaliga katterna i Vasa innerstad.

- Nu finns kattproblemen på landsbygden, där det på en gård lätt kan finnas upp till 30 katter, säger Lindsten.

Ser man inte till att kastrera katten kan det leda till stora oönskade kullar på kort tid. På landsbygden delas kattungar ut gratis, säger Lindsten.

Titta Koukkunen ser konsekvenserna av utvecklingen.

När katten är knappt ett år gammal ringer ägaren till Koukkunen och frågar henne vad man kan göra då man inte längre har råd att ta hand om djuret.

Samtalen får hon främst i april-maj. Hon gissar att det är människor som tagit en katt sommaren innan, kanske just en "gratis" katt.

- Veterinärtjänster, kastrering och mediciner kostar flera hundra euro märker de i det skedet, säger Koukkunen.

Koukkunen uppmanar till extra eftertanke om kattungar delas ut på det lokala sommartorget. Djuret kan nämligen leva upp till 20 års ålder.

Hotfulla grannar

En annan företeelse som Lisen Lindsten i Vasa har observerat är de många arga människorna som ringer in och klagar över att grannens katt springer omkring på den egna gården.

- De hotar med att ta fast katten och föra bort den ut i skogen eller så kräver de att få en fälla av oss, säger Lindsten.

Huruvida de som ringer in skrider till verket vet hon inte, men hotelser får Katthusets personal upprepade gånger per månad. Problem finns bland annat i Gerby och Smedsby.

- Det är inte vårt fel, säger jag, och det är ju inte kattens fel heller, beklagar Lindsten.

Några nyttiga länkar:
Vasa katthus
Helsingfors djurskyddsförening HESY:s hemsida
HESY:s länkar till bl.a. lokala och internationella djurskyddsföreningar
Svenska djurskyddets råd om sommarkatter

Båda de ambulanser som finns stationerade i Närpes ska kunna ge akutvård och intravenösa läkemedelsbehandlingar, det beslöt styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt i dag.
I nuläget används den ena ambulansen enbart för sjuktransporter.

Ambulansen med basnivå har inte kunnat ge intravenösa läkemedelsbehandlingar och det har lett till att man ofta blivit tvungen att tillkalla en annan ambulans. Läkemedelsbehandlingar som planerats inför en sjuktransport har inte heller kunnat utföras.

Nu kommer ambulansen att bemannas med en förstavårdare på vårdnivå och uppgraderas. På så sätt kan man förbättra vården för patienterna.

Arbetslösheten på Österbottens NTM-centrals område är 11 procent högre än i maj förra året. I Sydösterbotten är ökningen nio procent.
Arbetslösheten bland kvinnor och unga har ökat allra mest.

Trots ökningen har Österbotten den lägsta andelen arbetslösa i landet och Sydösterbotten placerar sig på andra plats.

Vid arbets- och näringsbyråerna fanns i slutet av maj sammanlagt 302 200 arbetslösa arbetssökande. Det är 33 200 fler än ett år tidigare.

En år 1955 född mansperson misstänks för grovt rattfylleri på
Ladugårdsvägen i Vasa under natten mellan måndag och tisdag.

Chauffören blåste 0,80 mg/l i polispatrullens alkometer. Personen fördes till
sjukhuset för blodprov, varefter han försattes i temporärt körförbud.

Antalet lodjur i Österbotten har ökat markant. Nu vill Delegationen för stora rovdjur i Österbotten minska stammen genom jakt.

Det beräknas finnas ett hundratal lodjur i Österbotten och deras ökning och utbredning har gjort att småviltet lidit skada. Ställvis har beståndet av småvilt minskat dramatiskt.

I och med EU-medlemskapet ändrades lodjurets ställning i Finland så att den blev en viltart, vars jakt begränsas
kraftigt på grund av den skyddsförpliktelse som riktar sig mot arten uppger Jord- och skogsbruksministeriet.

FC Lahti och FF Jaro möttes i tisdagens enda match i fotbollsligan. Rafaels mål räckte till en trepoängare för tabelltvåan FC Lahti mot tabellfyran FF Jaro.

Det enda målet i matchen kom i slutet av första halvleken, då Henri Toivomäki slog en hörna som mötte Rafaels panna.

FC Lahti är tvåa i tabellen, nio poäng bakom serieledarna HJK. FF Jaro ligger däremot på en fjärde plats fyra poäng bakom Lahtislaget.

Fotbollsligan:

HJK 16 11 3 2 29- 8 36
FC Lahti 15 7 6 2 17- 8 27
SJK 14 7 3 4 16-10 24
FF Jaro 16 7 2 7 22-20 23
MYPA 16 6 5 5 23-23 23
KuPS 15 6 3 6 21-19 21
FC Inter 15 5 5 5 15-17 20
VPS 15 5 4 6 14-16 19
FC Honka 16 4 6 6 18-23 18
IFK Mariehamn 15 5 3 7 18-26 18
RoPS 16 4 3 9 10-15 15
TPS 15 3 1 11 9-27 10

Fåglar ska inte jagas under deras häckningstider enligt jaktlagen, men trots detta kan jordgubbsodlare få undantagstillstånd för att skjuta björktrastar under häckningstiden.

Stefan Pellas, som är jaktchef på Finlands viltcentral i kustösterbotten, ser undantagstillstånden som ett sista alternativ för odlarna.

Enligt en artikel av Natur & Miljö så innebär jakt under häckningstid att många föräldrafåglar blir skjutna vilket också leder till många fågelungar svälter ihjäl.

Björktrasten är inte på något sätt hotad för tillfället men lokala ornitologföreningar tycker ändå att man ska undvika att jaga dem under häckningen eftersom inverkan på populationen är mer oklar då.

I kustösterbotten har tre lokala odlare fått tillstånd att skjuta trastar. De ville inte kommentera saken men sade att de har haft stora problem med trastar och har därför varit tvungna att skjuta bort en del.

Pellas ville också lyfta fram att jakten på björktrastar inte alls var reglerad tidigare och att det har blivit bättre nu de senaste 10 åren. Han ville också påminna att även undantagstillstånden har sina begränsningar.

I sommar får 420 björktrastar skjutas vid de odlingar som har tillstånd.

För en månad sen uppdagades ett fall av MRSA- infektion vid Vasa Centralsjukhus. MRSA är en stafylokockbakterie som utvecklat resistens mot våra vanligaste antibiotikasorter. Därför är den svårare att bota än många andra infektioner.

- Men man hittar nog alltid ett botemedel, säger Anita Lahti, hygienskötare vid Vasa cetralsjukhus.

Inom Vasa sjukvårdsdistrikt hittas ca. 30 nya fall varje år.

- I jämförelse med hela landet, där det totala antalet uppgår till 1300, har vi klarat oss bra, säger Lahti.

God hygien avgörande

Orsaken är den hygienpolicy som centralsjukhuset jobbat hårt för.

- Handtvätten är den avgörande orsaken, säger Lahti. Att personalen tar sig tid att sköta sin handhygien mellan arbetet med olika patienter. Det är huvudprincipen, inte bara i förebyggandet av MRSA, utan i bekämpningen av samtliga bakterier.

- Vi kan ju inte veta vilka patienter som bär på MRSA, det finns inte resurser att testa all, säger Lahti.

- Vi har kämpat hårt för att upprätthålla en god hygien, säger överskötare Marjo-Riitta Himanen vid Vasa Centralsjukhus. Patienter som kommer från oilka universitetssjukhus, från utlandet eller åldringsvården isoleras.

Många bärare

- 30-50% av landets befolkning bär stafylokocker på sin hud eller slemhinnor, säger Lahti som betonar att MRSA kan bekräftas först genom en bakterieodling.

Infektionen i sig är inte direkt livshotande men kan förorsaka bölder och även blodförgiftning.

- Men å andra sidan kan ju vilken svår infektion som helst vara livshotande ifall patienten är i tillräckligt dåligt skick, säger överskötare Marjo-Riitta Himanen vid Vasa Centralsjukhus. Till riskgrupperna hör främst traumapatienter, äldre och små barn.

Fredrik Smulter, världsmästare i bänkpress, bjuder i sitt sommarprat på sin historia sett med styrkans ögon.

Han berättar om den dagen som förändrade hans liv. Det var dagen när han som 14-åring tillsammans med en kompis provade bänkpressen i Pixnehallen, lite sådär på skoj som alla pojkar gör i en viss ålder.

Världsrekordet 400 kg kom under bänkpress-VM Fredrik Smulter, Malax IF Bild: Yle/ Patric Westerlund

- Om man frågar den äldre generationen så säger de att jag ärvt styrkan av min farfar Oskar Algot Smulter, berättar Fredrik Smulter i sitt sommarprat.

Farfar var en viktig person i Fredriks barndom och närvarande i vardagen i och med att farfar och farmor bodde på samma gård i Malax. Tillsammans med farfar tog Fredrik sig an de tunga jobben när det vankades nybygge på gården. Tillsammans med farfar kärrade Fredrik betong och bar fram plankor och bräder medan pappa och brorsan klättrade och byggde.

När styrkelyftarkarriären tog fart förundrade sig Fredriks farfar alla gånger hur Fredrik kunde vara så framgångsrik, att ingen var starkare än han på tävlingarna. När de drog fingerkrok hemma var det alltid farfar Algot som tog hem segern berättar Fredrik.

Fredrik Smulter blev den första i världen att på tävling lyfta 400 kg i bänkpress, Världsrekordet kom under bänkpress-VM i Danmark och gav Smulter redan hans tredje VM-guld. Rekordet kom dessutom i den disciplin han egentligen inte ens gillar. Klassisk bänkpress är enligt malaxbon det enda rätta.

Bland annat den här musiken spelar Fredrik Smulter i sitt sommarprat:

Fredrik Freddi Smulter sommarpratar den 25 juni kl. 10.05 och 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Sportmagasinet besöker Fredrik Freddi Smulter hemma i svinstian, Pighouse Gym.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

I helgen är det dags för den andra PaVis-festivalen ute i Gamla hamn i Jakobstad. Musiker med lokal förankring och de svenska artisterna Peter Lundblad och Susanne Alfvengren kommer att bjuda på visor i många olika tappningar.

- Bra stämning och akustisk musik i en fin miljö, det är vad vi vill bjuda på. Den första festivalen i somras blev en succé och nu kör vi vidare, säger Fredrik Furu som tillsammans med Dennis Rönngård och Johan Lindberg utgör festivlens primusmotor.

Dennis Rönngård säger att festivalen blir mångsidig och alla ska hitta guldkorn som passar just dem.

- Det känns som om båda huvudartisterna ät väldigt hjärliga personer och jag tror att de kommer att göra fantastiska spelningar. Intimt och med mycket varm stämning, säger Dennis Rönngård.

Rönngård kommer själv att spela musik av till exempel Björn Afzelius och Niklas Strömsted och Fredrik Furus nya musikvideo kommer att ha premiär i helgen.

Gitarristen Roland Junell som är hemma från Sundby i Pedersöre kommer att spela emigrantsånger från sin nya skiva.

- Det är min egen musik med texter av Evert Hulden, som var Lars Huldéns far. Jag hade en massa nyskriven musik som sökte en text och i boken Emigrantöden hittade jag de här texterna, säger Roland Junell.

Att RolandJunell själv flyttat från hemorten och bosatt sig i Stockholm bidrog till hans intresse för emigranttexterna. Old time-musik som går i dur men har starka texter, så beskriver Junell sin musik.

Sångerskan Malin Kojola från Larsmo kommer att framföra emigrantsångerna men också sjunga annat material. Det blit också lite poppigare tongångar, bland annat låtar av den svenska sångeskan Laleh.

PaVis-festivalen inleds på torsdag med en visvandring i Skata klockan 19. Då agerar självaste Bellman ciceron.

- Visfestivalen ska få växa och den är en bra plats för musiker att knyta nya kontakter och samarbeten, säger Fredrik Furu som själv snart ska ut på spelning med förra sommarens gästartist Jack Vreeswijk.

Nu skärps övervakningen av fiskeredskap. För tredje sommaren i rad är märkningskraven för fiskeredskap i kraft.

Centralförbundet för fiskerihushållning kan omhänderta redskap och bötfälla fiskare. Förbundet uppger i ett pressmeddelande att den största delen av fiskeredskapen fortfarande är märkta på fel sätt.

Förbundets chef Risto Vesa säger att de tidigare somrar endast följt en rådgivande linje. Men nu borde kraven börja vara bekanta för de flesta fiskare och därför skärper de övervakningen. Tidigare har knappt några fiskeredskap omhändertagits.

Fiskeredskapen måste vara tydligt märkta med nam och kontaktuppgifter till fiskaren.

Här kan du läsa om hur redskapen ska märkas.

Antalet kirurgiska ingrepp har minskat vid Malmska sjukhus i Jakobstad efter att förlossningsavdelningen stängdes den sista maj.

Från och med början av juni har alla nattliga kirurgiska ingrepp avslutats vid sjukhuset. Nästa år kommer man inte heller att operera under kvällstid, endast under dagtid.

Det var förlossningsavdelningen som krävde att sjukhuset hade ett kirurgteam i beredskap även nattetid.

Superlativen räcker inte till när Dick Sundqvist i Nykarleby beskriver minskinnsauktionen i Köpenhamn. Priserna höjdes markant jämfört med auktionen i Vanda i början av juni.

Förväntningarna var därför låga inför Kopenhagen Furs auktion i Köpenhamn som avslutades på tisdagen.

- Det gick så bra, vi hade inte kunnat tro det när säsongen började med osäkerhet, säger Sundqvist som är representant för Kopenhagen Fur.

5,6 miljoner minkskinn auktionerades ut, hälften bestod av brunmink och det var främst de som skapade oro inför.

Hanskinnen av brun mink fick 20 procent högre pris jämfört med Saga Furs auktion i Vanda i början av juni. Honskinnen gick 10-15 procent bättre.

Luddig framtid

I september fortsätter skinnauktionerna. Hur det går då har de flesta svårt att förutspå.

- Det kan vi alla säga att prisen i Vanda var väldigt låga i början av juni. Men nu med det här vet jag inte vad jag ska tro om hösten, säger Sundqvist.

På den en vecka långa auktionen i Köpenhamn deltog 600 kunder varav hälften var asiater.

- Vi hade omkring 70 nya asiatiska kunder vilket visar på att intresset ökar och vår relation till den asiatiska marknaden är god, säger Sundqvist.

Läs också: Farmarna byter champagne till kaffe

Doften av tjära och en oljekladdig motor kan väcka fascination. För Tobias Udd i Nämpnäs i Närpes kan en tur med träbåten vara allt han behöver för att koppla av.

Förtöjd vid bryggan i Nämpnäs, Närpes. Där ligger Tobias Udds träbåt och guppar. Den här dagen blåser vinden in från det öppna havet och nere i hamnen är tjärdoften påtaglig. Träbåten, eller Britta som Tobias Udd kallar den, skvalpar bredvid den svajande vassen.

Båten är av modell snipa och mäter 6,80 meter på längden och 2,10 meter på bredden. Vid bryggan står den stadigt - ett gediget hantverkarjobb från Jakobstadstrakten, säger Udd.

- Att sitta i träbåten ute på sjön. Det är ett fantastiskt sätt att fira sommar på, säger Udd och lutar sig tillbaka.

Udd har alltid varit intresserad av båtar och bestämde sig år 2010 för att köpa en träbåt. Men båten innebar mera jobb än vad han föreställde sig. Första året gjorde Udd en grundlig renovering av hela båten, men flera timmar går varje vår åt till underhåll.

- Javisst är det tidskrävande och man ska inte vara rädd för att få smutsiga händer när man jobbar på med den här båten, skrattar Udd.

Tidskrävande vårjobb

På våren ska däcket lackas och skrovet ska täckas in med linolja. Ibland ska det slipas också. Men den tid som Udd lägger på själva båten är inget i jämförelse med motorn.

Mitt i träbåten inuti ett eget skydd med väggar och tak står en Wickström V1 från 1960-talet. En trotjänare som kräver omsorg.

Tobias Udd greppar tag i veven och börjar vrida runt för att få igång motorn. Den pustar och ryker, men vaknar inte. Efter tio minuters ihärdigt vevande startar motorn och då kommer dunkandet och puttandet. I aktern spottar motorn ut rök och propellern borrar i vattnet.

- Har man en träbåt är det inte farten som fascinerar. Det är mycket fridfullt att glida runt på vattnet i båten. Varma sommardagar är det otroligt vackert att få vara ute i naturen och se sig omkring, säger Udd.

En bra sommar kör Udd cirka 20 timmar med träbåten, och den är billig i drift säger han. Bränsleräkningen för en hel sommar landar på 30 euro.

Kopplar av på havet

Det rytmiska och taktfasta dunket från motorn är nästan sövande, eller kanske rogivande. På sommaren kan Tobias Udd få en stark känsla av att han måste ut med träbåten. Där ute på sjön i dunket från motorn infinner sig en frihetskänsla, säger Udd.

Träbåten fyller sin plats i livet, säger han. Men förhållandet är en slags hatkärlek.

- Vill motorn inte starta blir jag rosenrasande. Ibland tänker jag att det är bästa att sälja den. Men den fyller en funktion. Träbåten blir en slags terapi för mig, säger Udd.

Ett stillasittande kontorsjobb behöver en motvikt som är något mera praktiskt, menar Udd och då kommer träbåten väl till pass.

För när alla bitar faller på plats: vacker sommarväder, bleklugn sjö och en fungerande motor, då kan det vara det ultimata sättet att koppla av, säger Udd. Då är det bara skepparmössan och pipan som saknas.

Träbåt

I första delen av Yle Österbottens sommarserie Sommarfordonet träffar vi Tobias Udd och hans träbåt i Nämpnäs

Vörås kommundirektör Christina Båssar kommer inte att polisanmäla fullmäktigeordförande Katarina Heikius (Sfp). Det här efter att Regionförvaltningsverket (RFV) meddelat att de är fel instans för en arbetarskyddsanmälan.

Förra veckan gjorde Båssar en anmälan till RFV mot Heikius gällande trakasserier. Men anmälan gick till fel instans, skriver Vasabladet. Arbetarskyddslagen tillämpas inte på kommundirektörer och verkställande direktör. Rätt instans är polisen för trakasserier och ärekränkning.

Till Yle Österbotten säger Båssar att hon i det här skedet inte tänker anmäla Heikius till polisen.

- Det känns för drastiskt. Det är för stort steg men jag känner mig lite hjälplös.

Försökte medla

Båssar säger att hon försökt medla med Heikius men utan att lyckas.

- I februari ordnade vi ett möte via Sfp:s gruppordförande Stefan Kulp. Vi beslöt bland annat att Heikius och jag ska ha en listgenomgång före varje styrelsemöte.

Listgenomgången skulle leda till att Heikius i ett tidigt skede kunde föra fram sina åsikter och hjälpa till i beredningen av ärenden om så behövdes.

- Men vi har inte haft några sådana.

En av stötestenarna i utredningen kring Båssar är att beredningen av ärenden inte varit tillräcklig. Det möter hon själv med en uträkning som visar att bara fem ärenden återremitterades i kommunstyrelsen och inga i kommunfullmäktige ifjol. Åren innan var de ännu färre.

Har du försökt prata med Heikius efter allt det här?

- Nej, det har jag inte orkat.

I morgon torsdag möts kommunfullmäktige i Vörå. Då kommer bland annat misstroendet mot Båssar upp och bildandet av ett utskott för att reda ut förtroendet gentemot henne.

- Det blir ett intressant möte. Jag tror det blir många åsiktsyttringar, säger Båssar.

Läs också:
Kommundirektörens förtroende och bostad på tapeten i Vörå
Utskott ska reda ut situationen i Vörå

Stor frustration råder bland kommunanställda och förtroendemän i Vörå som följd av det rådande politiska tumultet. De flesta önskar en snabb utredning för att man ska kunna återfå arbetsron. På grund av den ovissa utgången är folk rädda att ta ställning. Dessutom verkar det vara svårt att avgöra vad som egentligen är sak och vad som är rent skvaller.

"Det vore rent dumt att uttala sig", säger en kommunalt anställd som tycker att det är de direkt berörda som borde höras. Här syftar man främst på kommundirektör Christina Båssar och fullmäktigeordförande Katarina Heikius.

Personkemi som inte går ihop pratas det om och här handlar det om två starka kvinnor som nu hamnat på kollisionskurs. Man pratar om att de har blivit försatta i en situation som tyvärr kan komma att utvecklas till en offentlig cat-fight.

Arbetsplatsmobbning har det talats om tidigare och den åsikten får understöd bland en del av de anställda.

Kommundirektören borde ha fått ta del av och bemöta den hemliga utredning revisionsnämnden lät göra anser en del. Men samtidigt uttalas misstankar om att kommundirektören kunde ha "pratat bort" det mesta på förhand.

Tillvägagångssättet verkar störa de anställda mer än själva sakfrågorna.

Livlig debatt i sociala medier

Emedan de kommunanställda är förtegna om situationen i Vörå är intresset destu större i sociala medier.

"Omoget och dåligt skött" lyder en kommentar.

"Så där sku man aldrig gå åt en manlig kommundirektör", menar en annan.

Kommundirektör Båssar verkar ha ett starkt stöd bland många åsiktsyttrare i de debatter som uppstått bl. a på facebook. Att hon är den som kunnat prata med "vanliga" arbetare, och deltagit i tillställningar för just "vanliga" arbetare.

Samtidigt är det en hel del som tycker att det är på tiden att något görs. Oegentligheter skall inte tigas ihjäl.

Att tjänstemännen helt och hållit tagit över och styr politikerna i stället för tvärtom, tycker någon.

I sociala medier görs det också en stark markering av tiden före och efter de två kommunsammanslagningar Vörå genomgått under relativt kort tid.

"Sånt där förekom aldrig förr", skriver någon och nämner än den ena, än den andra före detta kommundirektören.

Dessutom drar man gärna upp gammalt groll mellan de forna kommunerna och problematiken kring hur posterna blivit fördelade efter kommunsammanslagningarna.

Men sammantaget verkar de flesta eniga om att tiderna är andra nu. Och skutan som både tjänstemän och förtroendevalda ska samsas om att manövrera är mycket svårrodd i Vörå just nu.

Kommunfullmäktige i Vörå sammanträder på torsdag. Då går man vidare med ärendet om förtroendet för kommundirektör Båssar.

En trafikolycka har inträffat på Strandvägen nära Majors träsk i Malax. En person skadades i olyckan.

En personbil körde in i en långtradare. Olyckan inträffade när personbilen skulle köra om långtradaren.

Trafikolycka. Bild: Inskickad via e-post.

Föraren i personbilen vårdas på sjukhus för lindriga skador.

Har du bilder? Skicka till oss på radiovega.osterbotten@yle.fi.

Jordgubbsodlare Jan Håkans i Petsmo i Korsholm skakar på huvudet när han hör väderleksrapporten med den utlovade nattfrosten.

- Vi blir nog tvungna att täcka in alla jordgubbsland, säger Håkans. Det arbetet har redan inletts men den hårda blåsten försvårar situationen.

- Lite onödigt torrt är det också så vi har påbörjat bevattningen, säger Håkans. Annors finns risken att de ändå blir torra och skruttiga.

Trastjakt

Ett annat problem för jordgubbsodlarna är trastarna. Undantagsvis har odlarna lov att skjuta bort skadefåglarna även under häckningstiden.

- Vi har ett sånt system att vi först skyddar odlingarna med fiberduk, säger Håkans. Men när skörden är som störst har vi ingen chans att täcka in allt.

Halvmogna jordgubbar Halvmogna jordgubbar Bild: Yle/Pia Lagus

- I det skedet påbörjar vi en så kallad skrämselavskjutning, säger Håkans. Då behöver vi inte skjuta så många. Då en faller blir de övriga rädda och tar sin tillflykt till skogen.

Högsäsongen infaller om två veckor tippar jordgubbsodlare Jan Håkans.