Ett ordentligt regn och så rejäl sommarvärme, helst över 25 grader. Det önskar sig jordbrukaren Jan Anderssén i Nyhalla i Pedersöre.

- Jag är nog rätt överens med semesterfirarna. Ännu är läget inte katastrofalt, men nog har det varit väl kallt de senaste veckorna, säger Jan Anderssén.

Anderssén föder upp tjurar och odlar vall och spannmål, i huvudsak foderkorn. Värmen i maj gav en rejäl skjuts åt grödorna och därför blev den första ensilageskörden riktigt god. Till och med en topp tre skörd.

Men den kyliga junimånaden lämnar mycket övrigt att önska.

Ännu har Anderssén inte gett upp hoppet om en helt hyfsad skörd. Men han tror knappast att man längre kan komma upp till förra årets toppnivå.

- Vi ska hoppas på sol och värme. Vi jordbrukare är ett positivt släkte, säger Anderssén.

Efter flera svåra år har Kaskö genom hårda sparmetoder lyckats få till ett plus i bokslutet. I Vasa gick fjolåret på minus men fullmäktigeordförande Joakim Strand vill ändå inte ta till Kaskös sparpaket.

Nu skingras molnen över Kaskö. Stadens hårda sparpaket gav ett plus i fjolårets bokslut och så här långt in på 2014 finns ett överskott på 800 000 euro.

Permitteringar, investeringsstopp och skattehöjning är ingredienserna i Kaskös sparpaket.

Carl-Gustav Mangs Carl-Gustav Mangs Bild: Yle/Jussi Itämäki

- Det ser bra ut, betydligt bättre än tidigare år. Men mycket har vi att tacka skattehöjningen (från 20,5 till 21, red.anm.). Det är också oklart vad bolagiseringen av vår guldgruva hamnen leder till i höst, säger stadsstyrelsens ordförande Carl-Gustav Mangs (Sfp).

Vasa säger nej till Kaskömodellen

Som en av få kommuner lyckades Kaskö med ett plus i fjolårets bokslut. Frågan är om någon annan kommun skulle kunna tänka sig att ta till lika hårda sparmetoder som Kaskö?

- Nej, man kan inte hålla på och spara och spara. Vasa går egentligen inte att jämföra med Kaskö eftersom vi har en stadigare bas, säger fullmäktigeordförande Joakim Strand (Sfp) i Vasa.

Joakim Strand Joakim Strand Bild: Yle/Jussi Itämäki

Strands recept är att investera för att få ett plus i bokslutet. 2013 gick på minus i Vasa och budgeten för 2014 har ett stort minus.

- Om vi skulle höja skattesatsen till 21 procent som Kaskö gjorde skulle vi få 20 miljoner mer i skatteintäkter. Men det är inte vägen att gå, våra invånare måste få ha pengar att röra sig med, säger Strand.

Ett lite oklarare svar ger stadsstyrelseordförande Peter Boström (Sfp) i Jakobstad. Det finns inga beslut om permitteringar och inga planer på skattehöjningar.

- Men vi vänder och vrider på varje sten nu för att få det att gå ihop, säger Boström.

Peter Boström Peter Boström. Bild: Yle/ Luzilla Backa

Svårt locka nya företag

I Vasa säger Strand att Kaskö borde försöka locka underleverantörer till energiklustret att etablera sig i Kaskö. Men riktigt så lätt är det inte.

- Det är klart, vi kommer inte framåt om vi inte gör investeringar. Det ser vi bara på stadens gator som är i behov av att rustas upp. Men vi har inte lyckats, säger Mangs.

Vy över fabrikerna i Kaskö Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Vapo hade planer på att placera en biodieselfabrik i Kaskö och Berner ville arrendera mark i Kaskö hamn. Men de planerna ligger på is nu.

- Vi har till och med försökt komma emot företagen med att staden skulle göra investeringar för deras del men det har inte lyckats, säger Mangs.

Från spar till investeringar

Redan nästa år ser det ut som att Kaskö kan lätta på investeringsstoppet.

- Under budgetseminariet vi hade i juni sa vår ekonomichef att vi kan börja göra lite investeringar nästa år, säger Mangs.

Ett bostadsområde ligger och väntar på planläggningsbordet. Bostadsområdet har hängt med i planerna en tid men investeringsstoppet har satt käppar i hjulet för att kunna gå vidare med planläggningen.

- Men det är klart arbetsplatser är a och o, vi kan inte bara locka med strandnäraboende, säger Mangs.

I slutet av juni och början av juli är det premiär för den turnerande visfestivalen "Visor på väg". Tio orter i Svenskfinland får besök av turnén som går från Larsmo i norr till Liljendal i öster. Detta gör "Visor på väg" till den klart största visfestivalen i landet.

Initiativtagaren och producenten Thomas Enroth på Termmusik i Jakobstad säger att förhoppningen är att bjuda på både glädje och allvar i den finlandssvenska sommarkvällen. - På repertoaren finns både nyskrivna finlandssvenska visor och somriga klassiker av allt från Taube och Vreeswijk till Olle Adolphson och Lasse Berghagen.

På scenen står en hel rad finlandssvenska artister - kända från radio och TV. Susann Sonntag, Thomas Lundin, Heléne Nyberg, Peter Svanström och Christian Vesterqvist är kända från schlager-, pop- och dansbandsscener runtom i landet, men de brinner också alla för visor. Från Sverige deltar riksspelemannen Åsa Jinder, en av världens främsta då det gäller nyckelharpa. Under turnén får vi också höra Åsa sjunga. Thomas Enroths akustiska band ackompanjerar under alla konserter.

Inför turnén släpps ett album med nya visor och sånger med de artister som deltar i "Visor på väg". Skivan säljs under turnén.

Thomas Enroth

Thomas Enroth Thomas Enroth är producent och kapellmästare från Jakobstad. Bild: Termmusik

Åsa Jinder

Åsa Jinder Åsa Jinder är riksspeleman i Sverige Bild: Termmusik

Thomas Lundin

Thomas Lundin Thomas Lundin sångare, skådespelare, programledare och schlagerexpert. Bild: Termmusik

Heléne Nyberg

Heléne Nyberg Heléne Nyberg blev världskänd i hela Svenskfinland när hon låg på "Vegalistan" i hela två år med sången "Till en fader", Bild: Termmusik

Peter Svanström

Peter Svanström Sångaren och låtskrivaren Peter Svanström från Jakobstad. Bild: Termmusik

Susann Sonntag

Susann Sonntag Susann Sonntag är Svenskfinlands egen schlager- och dansbandsdrottning. Bild: Termmusik

Christan Vesterqvist

Christian Vesterqvist Christian Vesterqvist är countrysångare från Munsala Bild: Termmusik

Det finns intresserade hjärtkirurger som kunde ansvara för verksamheten på Vasa centralsjukhus. Det säger Michael Luther (Sfp) som fortfarande hyser förhoppningar om en fortsättning för hjärtkirurgin.

Förra veckan gav Regionförvaltningsverket sitt senaste utlåtande i vilket det konstaterades att hjärtkirurgin på centralsjukhuset inte kan fortsätt i sin nuvarande form. Med andra ord måste man anställa egna hjärtkirurger. I dagsläget köper man tjänsterna av företaget Satucon från Kuopio. Men det avtalet går ut den sista juni.

Hur ser Michael Luther (Sfp), ledamot i sjukvårdsdistriktets fullmäktige, på det här utlåtandet?

- Det intressanta är att Regionförvaltningsverket egentligen inte förbjuder något. De sätter inga förbud. De säger att det inte är bra att fortsätta med bara inhyrda kirurger och att om man vill fortsätta måste man hitta ett annat system där man har en ansvarig kirurg, säger Luther.

Det finns intresserade kirurger

Luther har genom hela debatten om hjärtkirurgins vara eller icke vara tagit ställning för en fortsättning. Sjukvårdsdistriktet har försökt hitta egna hjärtkirurger men de försöken har kammat noll.

Men Luther anser att det är helt möjligt att hitta intresserade kirurger.

- Det är svårt, hjärtkirurger växer inte på träd. Men jag vet åtminstone två stycken som har visat intresse för att komma till Vasa och som skulle kunna ta det ansvar som Regionförvaltningsverket kräver.

Nu blir det hur som helst sommarpaus för hjärtoperationerna. Om man inte lyckas hitta egna kirurger eller lösa problemet på ett annat sätt, ska man då fortsätta som hittills, med inhyrda kirurger?

- Jag tycker att man kunde göra det för det har ju visat sig att det fungerar bra. Men jag är ganska säker på att Regionförvaltningsverket ingriper i såna fall.

Arbetsgrupp ska hitta lösningen

I morgon tisdag ska sjukvårdsdistriktets styrelse utse medlemmarna till en arbetsgrupp som ska fundera på hjärtkirurgins framtid. Gruppen ska förutom hjärtkirurgin också se över kärlkirurgin och lungkirurgin.

Det här är något som Luther anser att Regionförvaltningsverket har förbisett i sitt ställningstagande. Han frågar sig hur det blir med kärlkirurgin och lungkirurgin om hjärtkirurgin slopas?

Till tidningen Pohjalainen säger anestesiläkaren Tomi Sarkkinen på Vasa centralsjukhus att de akuta operationerna på Tammerfors universitetssjukhus förra året kostade mer än vad sjukhusets ledning har angett. Michael Luther har redan tidigare påstått att siffrorna inte stämmer.

- Det är ju problematiskt att slutledningarna grundar sig på felaktiga siffror, säger Luther.

Hur skulle han då beskriva relationen mellan sjukvårdsdistriktets styrelse och fullmäktige?

- På senaste fullmäktigemöte kom vi överens om att se framåt och försöka hitta en lösning. Men det är ju helt klart att det funnits en ganska stor spänning.

Hur länge orkar han själv fortsätta slåss för hjärtkirurgin på Vasa centralsjukhus?

- Jag vet inte hur länge men nog ska den finnas kvar. 5 500 patienter har opererats under de år som hjärtkirurgin har funnits här. Det är inga små grupper det handlar om.

Villa Gustafsro i Hemstrand i Vasa får inte rivas, det har Högsta förvaltningsdomstolen bestämt.

Villa Gustafsros vara eller icke vara har varit en riktig långkörare. Byggnaden har inte använts sedan 90-talet och i över 10 år har olika processer varit igång för att få riva huset och bygga nytt på platsen.

Villa Gustafsro är byggd 1858. Det mesta av byggnadens historiska värde har ändå gått förlorat genom åren på grund av hårdhänta renoveringar på 50- och 60-talen och eftersatt underhåll.

Idag är Villa Gustafsro svårt fuktskadad och lämpar sig inte för någon verksamhet överhuvudtaget. en grundlig renovering har konstaerats bli mycket dyrare än att riva och bygga nytt.

Högsta förvaltningsdomstolen tar i sitt beslut inte ställning till byggnadens historiska värde, men konstaterar brister i de utredningar som gjorts om huset och förfaringssättet. Domstolen konsterar bland annat att vasa stad inte har någon gällande plan som skulle kräva att byggnaden rivs.

Olika invånarföreningar och Vasa miljöförening har drivit på ett bevarande av villan.

Per Strömman Per Strömman är tf lokalitetsdirektör i Vasa stad Bild: YLE/Sara Bergström

På Vasa stad säger lokalitetsdirektör Per Strömman att man inte har några planer för Villa Gustafsro.
- Den ursprungliga planen var att bygga ett gruppboende på platsen, men det har redan byggts i Korsnäståget.

En möjlighet är att staden försöker sälja huset.
- Det försökte vi redan 1999, men vi får väl pejla intresset på nytt, säger Strömman.

Fånga sommaren med med din kamera eller mobiltelefon och skicka in din vackraste sommarbild till oss på Yle Österbotten.

Varje vecka väljer vi ut den finaste bilden som går vidare till utlottningen av egna vykort med det vinnande motivet. Skicka in dina bilder till radiovega.osterbotten@yle.fi eller via Yle Österbottens Facebooksida.

Den som skickar in den vackraste bilden kommer att få besök av oss från God morgon Österbotten. Vi sänder direkt från ett bildskönt ställe varje fredag under hela sommaren.

Veckans vykort

Vackra vyer i Österbotten.

Broarbete vid Forsbäcksbro i Malax ställer till det för trafiken. Arbetet vid bron kommer att pågå fram till nästa veckas onsdag.

Ett broarbete på Forsbäcksbro i Malax påverkar trafiken längs Långmossavägen och Börängen i Malax. Vägen är avstängd från trafik under broarbetet, som påbörjas i dag och pågår till 2.7.

Arbete vid Forsbäcksbro i Malax pågår mellan klockan 6 och 18.

Vasaklubben VPS möter Brommapojkarna i den första kvalomgången i UEFA Europa League anno 2014-2015. Det blev klart när matchparen lottades i Nyon på måndagen. Inte det lättaste motståndet för VPS, men garanterat ett av de mest intressanta.

Stockholmsklubben Brommapojkarna spelar på högsta serienivå i Sverige och är en intressant mätare för hur bra den inhemska fotbollsligan är jämfört med den svenska. Brommapojkarna parkerar för tillfället (3.6.) på sextonde och sista plats i Allsvenskan medan VPS är sjua av tolv lag i den finska ligan.

MYPA från Valkeakoski möter färöiska ÍF Fuglafjørdur i första omgången medan Esboklubben Honkas motståndare är estniska JK Sillamäe Kalev.

Matcherna spelas den 3 och den 10 juli. Vinnaren i de 39 matchparen går vidare till den andra kvalomgången där matcherna spelas den 17 och 24 juli. Rovaniemiklubben RoPS återfinns färdigt i den andra kvalomgången.

Talas om drömlottning för VPS. Är av den åsikten att det blir tufft mot Brommapojkarna. Hoppas jag har fel. Förstås. #vepsu #twittboll

— Marcus Beijar (@MBeijar) June 23, 2014

VPS möter Brommapojkarna i kvalet till Europa League. Bra lottning! Skit bara att hemmamatchen spelas i Valkeakoski

— Carl-MagnusLångkvist (@cmlangkvist) June 23, 2014

Totalt 86 personer förlorar jobbet på Rettig Värme i Jakobstad. På måndag kom det slutliga beskedet att företaget lägger ned produktionen av radiatorer i Jakobstad.

Samarbetsförhandlingarna berörde 110 anställda. Av Rettig Värmes cirka 130 anställda sägs 86 personer upp. Tjugo av dem får pensionsarrangemang. Företaget säger i ett pressmeddelande 38 anställda kommer att fortsätta arbeta för Rettig Värme inom marknadsföring, försäljning och kundtjänst. Några anställda har hittat nytt arbete.

Företaget har infört ett program för att hjälpa de som berörs av uppsägningarna att hitta nya arbetsmöjligheter.

Orsakerna till nedläggningen är enligt Rettig Värme den avtagande efterfrågan på panelradiatorer i Europa, överkapacitet och höga produktionskostnader i Jakobstad.

Rettig ICC koncentrerar den nuvarande produktionen av sina 33mm radiatorer i Jakobstad till Rettig ICC:s fabrik i Rybnik i Pole. Tillverkningen av Milo elradiatorer flyttas till Biache-fabriken i Frankrike eftersom en majoritet av kunderna för denna produkt finns i Frankrike. Produktionen av konvektorer flyttas till fabriken i Hull i Storbritannien där företaget också har oanvänd kapacitet.

Produktionen av radiatorer i Jakobstad läggs ned inom ungefär ett halvt år.

Anna-Maja Henriksson är justitieminister även i regeringen Stubb, det beslöt Svenska folkpartiets partistyrelse och Svenska riksdagsgruppen på måndag.

Svenska folkpartiets partistyrelse och Svenska riksdagsgruppen har i dag vid sitt gemensamma möte enhälligt godkänt partiets och gruppens
medverkan i regeringen Stubb.

SFP och Svenska riksdagsgruppen beslöt enhälligt att föreslå att Carl Haglund fortsätter som försvarsminister och Anna-Maja Henriksson som justitieminister, meddelar partiet i ett pressmeddelande.

- Våra ministrar har gjort ett suveränt arbete både på sina ministerier och i det kollegiala arbetet i regeringen och därför var det enkelt att föreslå dem för en fortsatt period i regeringen Stubb, säger riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander

Farligt nära kattens gap - det var talgoxeungarna som Rea Sten fann på midsommardagen. Hon ville inte låta katten sluka dem så hon tog dem hem till sig, och där verkar de trivas.

På bordet i ett av rummen hemma hos Rea Sten i Vasa står en bur med galler. Ju närmare man kommer, desto mer stiger kvittrandet. Buren har nämligen två hyresgäster - talgoxarna Tintin och Pippilotta. Sten tyckte att de behöver var sitt namn.

Talgoxarna hade sitt bo under taket och Rea hittade dem på trappan. Ungarna har antingen hoppat ur boet eller blivit utknuffade. Talgoxar kan få många ägg och det kan bli trångt om saligheten i det lilla boet.

Rea Sten ville inte att katten skulle sluka ungarna så hon tog hand om dem. Till en början var de ynkliga, men efter några dagar är de mycket piggare.

- Jag matar dem varje dag och de växer så det knakar. De var helt skyddslösa då jag hittade dem och jag kände att jag måste ta hand om dem så att de klarar sig.

Trogna övervintrare

Rea Sten tar hand om talgoxeungarna en dag i sänder. Snart är de flygfärdiga och då måste de ut i naturen, säger Sten. Men innan det är det viktigt att de själva lär sig att plocka upp mat med näbben. Hittills har Sten endast matat dem med en pincett.

Hittills är de vana att bli matade, men Sten hoppas att de snart ska lära sig att plocka upp maten själv.

- Jag matar dem med havregryn och lite hårdkokta ägg. Det är viktigt att de får protein i sig, säger Sten.

Rea Sten uppskattar sällskapet och är mån om att sköta om dem. Talgoxarna överger oss inte till vintern utan finns hos oss året runt, säger Sten.

- Jag kanske präglar Tintin och Pippilotta så mycket att de väljer att stanna här nära mig i min trädgård. Det skulle vara trevligt.

En markbrand bröt ut på ön Höuvan i Korsholm på måndag kväll. Nio enheter från brandkåren deltar i släckningsarbetet.

Markbranden klassades som medelstor då brandkåren fick larm om branden. Släckningsarbetet av ett 10 gånger 30 meter stort område pågår just nu på ön Höuvan.

Orsaken till branden är oklar i detta skede.

Det blir tufft, så säger kommundirektören Christina Båssar om Vörås budget som dryftades på kommunstyrelsens möte.

Stadsandelarna kom på tal och enligt förvaltningsdirektörens beräkningar kan stadsandelarna minska med 145 000 euro nästa år. Vörå kommun får nu mellan 7 och 8 miljoner euro i stadsandelar.

Redovisningen av skatteintäkter har gått en positiv utveckling, och kommundirektör Christina Båssar hoppas på att tillväxten forsätter. Prognosen för 2015 visar på en ökning med 1 miljon euro enligt budgeten.

- Det är en hygglig tillväxt men vi har tuffa tider på kommande och för vår del gäller det att hålla strama tyglar angående vår ekonomi. Vår verksamhet kommer att drabbas av åtstramningar, säger Båssar.

Kommunstyrelsen ger kommunens olika sektorer tid till 1.9.2014 att utarbeta ett preliminärt förslag till budget för 2015. Förslaget behandlas på kommunstyrelsens andra möte för hösten.

Kommundirektör Christina Båssars förtroende och bostad diskuterades på Vörå kommunstyrelse möte på måndag kväll.

Förtroendet för kommundirektören Christina Båssar ska prövas i ett utskott, det föreslår Vörås kommunstyrelse. Det är ändå kommunfullmäktige som ska bestämma om ett tillfälligt utskott ska utses. Kommunfullmäktige har möte på torsdag denna vecka.

Kommunstyrelsen valde Kjell Heir till tillfällig sekreterare för ärendet

Det var vid fullmäktiges senaste möte som en motion om prövning av förtroende för kommundirektören lämnades in.

Kommundirektörens bostad

Kommundirektör Christina Båssar hade lämnat in en anhållan om att kommunen återtar det lägenhetsköp som kommunen godkände i oktober 2012.

Båssar skrev i sin anhållan att köpet har orsakat förlust för kommunen, och kommunen ska även betala ersättning för bland annat inredningskostnader.

Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet för att istället försöka medla mellan parterna.

Nu ska det bli film om Närpesbandet 1G3B:s mytomspunne manager Kari Kaistinen. Den här veckan spelas en kortfilm in som tar avstamp i Kaistinens åttonde svensexa.

Tanken bakom filmen var egentligen att göra en långfilm men det blir en kortfilm.

- Vi har arbetat med den här idén i flera år och så såg vi att föreningen Film i Österbotten utlyst tävlingen Årets film 2014. Det var för kortfilmer och därmed komprimerade vi manuset och på den vägen är det, säger regissören och en av manusförfattarna Guy Rosenholm.

Guy Rosenholm Guy Rosenholm Bild: Yle/Jussi Itämäki

Rosenholm har skrivit manuset tillsammans med Matias Norrgrann. Filmen produceras av Film i Österbotten eftersom just det här gängets manus valdes ut bland flera sökande.

På Kaistinens åttonde svensexa

Skådeplatsen är en sommarstuga i Nämpnäs i Närpes.

Kortfilmen om Kari Kaistinen tar avstamp i hans svensexa. Det är åttonde gången han ska gifta sig.

- Men av någon märklig anledning hamnar Kaistinen i koma och under filmens gång kan vi få se vad som kan ha lett till koman, säger Rosenholm.

Matias Norrgrann har spelat rollen som Kari Kaistinen i omkring tio år. Bandmedlemmar, kör och manager har nämligen alla en tydlig roll i 1G3B och det är sällan de uppträder i media med sina egna namn. Så gör också Norrgrann när han ställer upp på intervju. Han fixar mustaschen, rättar till solglasögonen och ställer sig framför kameran.

- Det är alldeles fantastiskt! Men väldigt väntat att de ville göra en film om mitt liv. Jag har arbetat med så många stora stjärnor, säger Kaistinen.

Kari Kaistinen Kari Kaistinen Bild: Yle/Jussi Itämäki

Hur är det att jobba med 1G3B?

- Jodå, det är fina pojkar och jag är övertygad om att de är nöjd med mig. Men i slutändan är det all about the money.

40-tal jobbar hårt i 9 dagar

Trots att det är en kortfilm räcker det inte med att lägga Kaistinen, bandmedlemmarna och några statister framför kameran.

- Det är väl omkring 40 personer som jobbar med produktionen. Vi har den här veckan på oss och två dagar i augusti. Om vi har någon utmaning är det tiden, säger Rosenholm.

Det kryllar av folk vid inspelningen. Sminkörer, korvgrillare och statister. För att nämna några.

Rosenholm vill inte säga något om framtiden.

- Vi hade tänkt oss en längre film men jag vet inte. Vi måste se om det finns ett sug för mer av Kaistinen.

Filmen har premiär på October Filmfest vid Ritz i Vasa den 25 oktober.

Tryck ett om du har brådskande ärende, tryck två om du vill att en vårdare ringer upp dig. Så kan det låta när man ringer till hälsocentralen nuförtiden. Allt fler kommuner har tagit i bruk automatsvarare på sina hälsovårdscentraler. Men det gillas inte av alla.

Bland andra Elsi Sörhannus i Närpes skulle hellre prata med en människa i stället för att vägledas av en automat.

- Det var bättre förr, säger hon.

I Närpes togs den automatiserade telefonsvararen i bruk på hälsovårdscentralen.

- Visst fick man vänta i telefonen förut också, men då visste man ju vad det handlade om. Nu vet man ju inte om man kommer fram, säger Sörhannus.

Elsi Sörhannus känner inte riktigt förtroende för automaterna. Med hjälp av knappval på telefonens tangenter trycker man sig vidare för att registreras i en återuppringningskö.

Minska belastningen

En av orsakerna till att många hälsostationer har gått in för automatsvarare är att minska belastningen på växeltelefonisten.

- Tidigare belastades växeln med alla samtal och därifrån kopplades patienterna vidare till rätt avdelning. Med det här systemet är det meningen att vi ska få ett smidigare flöde, säger Mikaela Wikman, ansvarig sjukskötare på Närpes hälsovårdscentral.

Mikaela Wikman Mikaela Wikman Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Är det akut får man tala med en sköterska så snabbt det bara är möjligt. Är det mindre brådskande kan man ställa sig i återuppringningskön. Det betyder att en vårdare ringer upp när det är din tur i kön.

Det är viktigt att ha tålamod när man ringer vårdcentralen. Ofta är folk för snabba att slå på luren. Då hinner inte samtalet registreras och man blir inte uppringd.

Mikaela Wikman säger också att det är viktigt att man inte trycker på valet för brådskande ärende om men verkligen inte har ett brådskande ärende.

Olika avdelningar har olika telefontider. Bäst utnyttjar man systemet om man ringer före telefontiden och plockar åt sig en plats i kön. Då blir man snabbt uppringd sedan när vårdaren öppnar telefonslussarna.

- Och är det riktigt akut vänder man sig naturligtvis till det allmänna nödnumret, säger Wikman.

Trygghet att tala med en människa

Elsi Sörhannus skulle gärna se att det gick att ringa åtminstone till akutavdelningen utan att mötas av en telefonsvarare. Ibland är det bara en trygghet i sig att man får tala med en riktig människa, som kan stilla den värsta oron och ge en handräckning per telefon om det behövs.

- Det är inte alltid man känner att ärendet är så akut att man skulle ringa 112, men ändå så pass allvarligt att man snabbt behöver hjälp, säger Sörhannus.

I Kristinestad svarar en riktig människa när man slår numret till mottagningen. Är sjuksköterskemottagningen upptagen eller stängd kommer man till växeltelefonisten, som tar emot ärendet och frågar om du vill vänta i luren eller ringa senare.

Också i Kristinestad funderar man på att ta i bruk automatsvarare, men det har ännu inte förverkligats.

Omkring 300 anställda vid Itella Logistics gick i strejk klockan tre i morse.

Strejken pågår till klockan 24 natten mellan torsdag och fredag. Orsaken är de AKT-anslutna transport- och terminalanställdas missnöje med en lönesänkning som arbetsgivaren föreslagit.

Transportfacket AKT meddelade på tisdagseftermiddagen att man under strejken inte kommer att behandla Itellas laster i landets hamnar. Beslutet att stöda strejken fattades av fackets styrelse - inte heller laster av Itellas underleverantörer eller DHL kommer att behandlas.

Postförsändelser borde inte påverkas

Timo Kinnunen, chef för inrikestransporter vid Itella Logistics, sade tidigare på tisdagen att postförsändelser inte borde påverkas av strejken.

– Däremot kan frakt- och företagstjänster försenas med upp till ett dygn, sade han.

Itella försöker genom specialarrangemang minimera fördröjningarna i posttrafiken. Timo Kinnunen kallar strejken för överdriven och onödig.

Enligt huvudförtroendeman Risto Lintula beror strejken främst på lönesänkningar som arbetsgivaren föreslagit.

– Om en avskedad transportanställd flyttas över till terminaluppgifter kan personens lön i värsta fall sänkas med 500 euro, sade Lintula.

Enligt honom är det ungefär en femtedel av lönen och han anser att strejken är berättigad.

– Det är klart att arbetsgivaren anser att all slags åsiktsyttring är överdiven, sade han.

Läs också: Finländare strejkar ofta

Sjöbevakningsmästare Mikael Nordlund är nöjd med österbottningarnas sjövett. Sjöbevakarna inger samma respekt ute på vattnet som polisen på vägarna.

Först några ord om den kyliga midsommaren. Temperaturen hade inverkan också hos sjöbevakningen.

- Det var båttrafik som normalt men spontan körning på efternatten lyste med sin frånvaro, säger Mikael Nordlund på Vallgrunds sjöbevakningsstation ute på Replot.

Vallgrunds sjöbevakningsstation Vallgrunds sjöbevakningsstation. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Den vanligaste uppgiften för sjöbevakarna sommartid, utöver den vanliga patrulleringsverksamheten, är bogsering och assistans åt hjälpbehövande.

Det kan också röra sig om sjuktransporter, eftersökningar och villabränder. Nordlund säger att de frivilliga brandkårernas lokalkännedom är väldigt viktig vid till exempel bränder ute på öar.

Folk sköter sig

Han är nöjd med österbottningarnas sjövett. Från sjöbevakningsstationen på Södra Vallgrund patrullerar man från Korsnäs i söder till Oravais i norr och ut till gränsen med Sverige som ligger cirka 40 kilometer ut från stationen.

Sjöbevakarna fick ny patrullbåt för några år sen. Patrullbåten vid Vallgrunds sjöbevakningsstation. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Men trots det goda sjövettet påträffas det alltid roderfyllerister. Det händer också att flytvästarna lämnar bort.

- Men överlag sköter folk sig riktigt bra, säger Nordlund.

Nära ögat vid räddningsoperation

Mikael Nordlund har nästan 17 år som sjöbevakare bakom sig. Vad är det värsta han har varit med om?

Han drar sig till minnes ett uppdrag där de skulle evakuera ett par personer från ett fartyg. Man hade lyckats flytta över en person till patrullbåten när den plötsligt gled bort från den andra båten.

- En av våra patrullmän hamnade i vattnet. Det var sent på hösten och tre grader i vattnet. Själv var jag kvar på fartyget med en äldre dam i famnen. Det tog en stund före saken var utredd men alla klarade sig med livet i behåll.

Nu kommer sjöbevakningen!

Som vägtrafikant rätar man kanske instinktivt på sig och försöker se så skötsam ut som möjligt när man möter polisen. Hur är det med sjöbevakarna? Skärper folk till sig när de ser båten komma närmare?

- Det kan hända att folk gräver fram flytvästarna och sätter dem på sig eller sänker hastigheten.

Än smitare då? De finns på vägarna men finns de också på vattnet?

- Det händer varje år. Eller kanske inte direkt smitare. Man försöker diskret byta riktning om man ser att en patrull är på väg.

Oftast rör det sig om att man inte har med flytvästarna eller att registerutdraget lämnats hemma. Men ibland handlar det också om berusade förare.

Totalt 18 personer jobbar på Vallgrunds sjöbevakningsstation. Bemanningen är alltid minst fyra personer per skift. Det krävs nämligen minst tre personer för att bemanna patrullbåten. För ett antal år sedan böts den gamla patrullbåten från 80-talet ut mot en ny. Stationen i Kaskö och stationen i Karleby har också fått nya båtar.

Nordlund önskar se båtförare på gott humör och med utrustningen i skick under resten av sommaren.

- En solig och fin sommar åt alla, hälsar Nordlund.

Bostäder är en bra investering, och det speciellt i Vasa. Det visar en undersökning som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut har gjort.

I undersökningen tog man fasta på hyresintäkter och bostädernas värdeutveckling. Vasa konstaerades vara bäst, jyväskylä kom tvåa och Seinäjoki trea.

Växande universitetsstäder placerar sig ofta bra i undersökningar av den här typen. 24 städer undersöktes.

Olaniyi Makinde från Lagos i Nigeria ville skaffa sig en utbildning, och efter många om och men kom han till Vasa och Finland för cirka tio år sedan. Men trots att han kommer från Afrika tycker han att somrarna här är för varma, nu då han vant sig vid vårt klimat.

- Det är väldigt vackert här på somrarna och folk är ute mera, vilket påminner mig om mitt hemland, säger Olaniyi.

- Mina favoritresemål på sommaren är Österrike och Polen. Efter att ha vistats inomhus under flera, långa månader, är det härligt att kunna vara ute igen, säger han.

Helgen är semester

På frågan om hurudan sommaren i Nigeria är, säger han att han svarar som han alltid brukar: i Nigeria är det sommar året om. Nigeria har tropiskt regnskogsklimat i söder och där är både temperaturen och luftfuktigheten hög året runt. I norr råder dock ett torrare, halvtropiskt savann- eller stäppklimat.

Det som den finländska sommaren och Nigeria däremot har gemensamt är grillandet. I Nigeria grillar man mycket majs, bananer och olika slags kött. Om vi i Finland lever upp till sommaren, så gör man det på motsvarande sätt under helgerna i Nigeria. Helgen är en enda stor fest samtidigt som man passar på att ladda batterierna.

På landsbygden är naturen storslagen och dofterna exotiska. Man kan man till och med urskilja olika träd, blommor och växter enbart genom de dofter de utsöndrar, berättar Olaniyi.

Antalet folkgrupper i Nigeria är cirka 250, och lika många lokala språk finns det. Drygt två tredjedelar av invånarna tillhör dock en av de tre dominerande grupperna som talar hausa, yoruba eller igbo.

- Vi har inget som heter sommar på mitt språk, eftersom det är sommar året om. Vi har bara regn-, och torrperiod, så vi behöver inget ord för just sommar, säger han.