På tisdag inleds en stor knarkrättegång i Karleby tingsrätt. Mer än 200 gram amfetamin, men också Subutex och hasch har förts in i Karleby via ett större nätverk
Totalt handlar det om nio svarande. En del av dem ställs inför rätta i Helsingfors.
200 gram amfetamin kan räcka till uppemot 400 doser. Brottsrubriceringen är grovt narkotikabrott.
Flis ersätter olja. Malax Energis nya biokraftverk producerar nu fjärrvärme till kommunens fastigheter i Yttermalax.
Anläggningen är främst byggd för att tillgodose kommunens värmebehov och man satsar på att elda med flis.
- Vi har många fastigheter med gamla oljepannor här i Yttermalax. Så vi såg att tillfället hade kommit. Det här är mer ekonomiskt än att elda med olja, säger Kjell Ahläng, styrelseordförande i Malax Energi Ab.
Daniel Björndahl och Kjell Ahläng
Daniel Björndahl, fastighetschef i Malax, och Kjell Ahläng, styrelseordförande för Malax Energi, framför fjärrvärmeverket i Malax.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Provkörningen av anläggningen har pågått i flera dagar och kommer att fortsätta ännu en tid före Malax Energi tar över ansvaret från huvudentreprenören WasaCon.
Skärm i kontrollrummet på fjärrvärmeverket i Malax.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Kraftverket producerar fjärrvärme med en biobränslepanna och har en oljepanna som reserv. Det ska försörja alla kommunens fastigheter i Yttermalax. Lägg till församlingens byggnader som också är kopplade till nätet så landar man på totalt sjutton fastigheter.
Nu värms alltså hälsovårdscentralen, kommungården, polishuset, skolor och daghem, äldreboende, handikappboende, med mera, med flis i stället för olja.
De allra flesta av fastigheterna har tidigare värmts med olja.
- Yttermalax skola, Mogården och Knattebo daghem är de enda som vi redan tidigare värmt med flis, säger Malax kommuns fastighetschef Daniel Björndahl.
- Vi satsar på flis för att det ger arbetsplatser i kommunen och för att pengarna inte försvinner utomlands, säger Kjell Ahläng.
Ahläng säger att man också erbjudit egnahemshus möjligheten till fjärrvärme. Men än så länge har inget hus anslutits.
- De ska ligga ganska nära för att det ska vara lönsamt, säger Ahläng.
Själva byggandet av anläggningen inleddes i september förra året.
Man har även möjlighet att elda med torv eller andra biobränslen om det skulle behövas.
I januari-februari förväntas förbrukningen vara som störst och i dagsläget går man inte för full maskin. Anläggningen har en två megawatts biopanna och en lika stor oljepanna.
Malax Energi Ab ägs av Malax kommun.
Diskussionen om en strukturförändring inom kyrkans förvaltning startade i samband med diskussionen om kommunstrukturförändringen i landet. Enligt de förslag som diskuterats bör varje församling höra till en kyrklig samfällighet.
Den samfälligheten skulle vara mer omfattande än de samfälligheter som finns idag inom kyrkan och avsikten är bland annat att ta bort överlappningar inom administrationen.
- Det kommer att bli intressant att se hur diskussionen i kyrkomötet går om en månad när lagförslaget om nya församlingsstrukturer kommer till remissdebatt, säger biskopen i Borgå stift, Björn Vikström. Jag tror att det kommer att finnas röster som menar att det finns skäl att ta det lite lugnt och se tiden an. Kommunsammanslagningar såg i ett skede ut att förverkligas men blir nu kanske inte av.
Kyrkan har problem med församlingarnas ekonomi. Vissa har det riktigt dåligt ställt medan andra har det bättre.
- Vi behöver skapa ett system som skapar en solidaritet som tryggar församlingsverksamhet på hela kyrkans verksamhetsområde, det vill säga i hela landet, säger Björn Vikström.
- Egentligen finns det möjligheter med nuvarande lagstiftning att ordna samfälligheter inom kyrkan helt oberoende av de kommunala strukturförändringarna, anser kyrkoherden i Pedersöre, Hans Häggblom
Jakobstadsborna är trötta på dåliga vägar och gator. Hela 80 procent av invånarna vill lägga mera resurser på vägunderhåll.
-Vi kan inte längre skjuta på reparationen av gatorna. Vi måste lyssna på folk, fastän det är svårt budgetmässigt och satsa på det som folk värdesätter, säger Jarmo Ittonen (V).
Det framkom i den invånarenkät som presenterades i går kväll för allmänheten och beslutsfattare. Men trots att 1395 Jakobstadsbor, 35 procent av de tillfrågade, svarat på enkäten dök knappt några invånare upp vid presentationstillfället.
Det som invånarna är beredda att pruta på är skola och idrott.
-Det som man blir nedstämd av är synen på kulturen. Kulturen är något man kan avhända sig om det kniper, säger Richard Sjölunf (SDP).
Centrumutvecklingen är något som invånarna lyfte fram i de öppna frågorna. Jakobstadsborna vill se en levande stadskärna.
-Vi har inte många dagar att förlora. Vi hoppas på att få ett beslut innan sommaren om det som är på gång i centrum, säger Johan Karjaluoto (SFP).
Karjaluoto är glad över att invånarna, stadens anställda och de förtroendevalda, de tre grupper som tillfrågades, är rätt samstämmiga i hur staden ska utvecklas.
-Men jag tror att det kommunala måste minska byråkratin och få effektiviteten att stiga, säger Karjaluoto.
Jakobstadsborna är mest nöjda med bibliotekstjänsterna, dagvård och skola. Effektivitet och tillgänglighet är avgörande för hur invånarna upplever de kommunala tjänsterna.
Det som Jakobstadsborna vill satsa mera på är social- och hälsovård, specialsjukvård och tandvård. Tandvård är den privata tjänst som invånarna oftast köper och ju högre inkomst ett hushåll har desto mera privata tjänster köper de.
-Utmaningen nu är att flytta snacket till verkstad, säger Peter Boström (SFP). Vi måste sluta prata, undersöka och intervju och ta till åtgärder.
Staden har i sina målsättningar slagit fast att den vill bli en professionell beställare och upphandlare. Men stadsborna vill även i fortsättningen att staden själv huvudsakligen producerar tjänster och de är inte främmande för samarbete med grannkommuner eller eventuellt också kommunsammanslagningar.
-Jag ser det som att invånarna är rätt nöjda med kommunens servicenivå. Men frågan är om vi har råd att göra på det sätt vi gör nu. Det kommer att visa sig i den fortsatta processen. Vi kommer säkert att få en massa aha-upplevelser, säger peter Boström.
Mikaela Löv-Aldén
Hur ser din påskbild ut? Vad förknippar du med påsken? Hjälp oss att sätta ihop ett fint bildgalleri på vår webbplats. Skicka in din påskbild till radiovega.osterbotten@yle.fi eller till vår Facebooksida, Där hittar du oss på Yle Österbotten.
På torsdagen kommer ett första utkast av bildgalleriet ut på vår webbplats svenska.yle.fi/osterbotten och vi fyller på med mera påskbilder under hela påsken. Så fortsätt skicka in bilder också under påskdagarna.
Bland alla dem som får sin bild publicerad lottar vi ut två biobiljetter och en behändig hopvikbar ryggsäck. Lottdragningen sker på tisdagen den 22.4.
Verksamheten vid Vasa Elektriska kommer från och med årsskiftet att finnas nybyggda urtymmen vid Brändö bro.
- Grunden var en utmaning. Det är som att bygga en kaj vid en hamn innan vi kunde börja bygga själva grunden. Det tog ungefär tre månader, men tack vare en mild och bra vinter gick det rätt så snabbt när vi kommit så långt, säger Tom Eriksson, byggherrekonsult.
Det är inte så bara att bygga tätt intill statsfjärden. Det finns en hel del utmaningar att tacklas med.
- Det ställer krav på alla parter; planerarna, byggarna och för konsulterna, säger Eriksson. När man bygger på stranden måste man gå ner till berggrunden för att vara säker på att grunden håller. Vi gick 15-20 meter ner med både spontar och borrpålar.
Den fyra våningar höga byggnaden har tio meter höga fönster i riktning mot Vasa universitet.
- Ja, det är verkligen vackra vyer. Jag vågar inte spekulera i vem som kommer att ha den bästa utsikten, säger Eriksson och skrattar.
Den nya byggnaden är 6000 kvadratmeter stor och 170 personer kommer att jobba på den nya adressen. Byggnaden är inflyttningsklar i mitten av december och själva flytten sker strax efter årsskiftet.
- Det här betyder mycket för stadsbilden. Och förhoppningsvis kommer vi att se flera sådana här byggen i staden, säger Eriksson.
De tidigare utrymmen som Vasa Elektriska huserade i på Skolhusgatan och Cirkelvägen är till salu.
Vasa förvaltningsdomstol har förkastat detaljplanen för Atomokvarteret i Karleby centrum.
Planen behandlar inte markägarna likvärdigt motiverar domstolen sitt utslag. Atomokvarteret får ett mera massivt och högre byggande än vad som tillåts på grannfastigheter , skriver förvaltningsdomstolen.
Planeringen av Atomokvarteret har pågått sedan 2006 och stött på motstånd också tidigare. Enligt det senaste förslaget skulle det byggas 150 bostäder och lika många bilplatser både ovan och under jord.
Nu tvingas staden göra en ny detaljplan. Det andra alternativet är att staden besvärar sig till Högsta förvaltningsdomstolen.
Det är Lemminkäinen hus som har skrivit föravtal om att bygga ut Atomokvarteret.
Mellan tio och femton anställda kan förlora jobbet när Yrkesakademin i Österbotten ska spara. Samarbetsförhandlingar inleds den 23 april.
Målsättningen är att få ner kostnaderna 2015 med 1,3 miljoner euro, vilket motsvarar den summa som Yrkesakademin förlorar när staten drar ner på enhetspriset till den grundläggande yrkesutbildningen nästa år.
- Det är ingen enkel sak att spara 1,3 miljoner i den här verksamheten, så vi får verkligen hoppas att vi inte har fler statliga nedskärningar runt hörnet, säger Henrik Ingo som är ordförande för Yrkesakademins direktion.
Ingo är rejält bekymrad över Yrkesakademins ekonomiska situation och säger att man den här gången får vända på varje sten.
- Senast vi samarbetsförhandlade så var det i mindre skala, mer riktat så att säga, men den här gången gäller förhandlingarna nästan alla i personalen, säger Ingo.
Yrkesakademin har 300 anställda som nu även kommer att få finna sig att arbeta i en helt ny organisationsmodell. Det betyder att även antalet anställda i ledande position ses över. Idag har YA nämligen bland andra tre rektorer, tolv avdelningschefer, en byråchef och en utvecklingschef.
- Detta är något som vi har diskuterat väldigt mycket, men i det här skedet kan jag inte säga var vi kommer att landa på den här fronten, säger Henrik Ingo.
Henrik Ingo, ordförande för Yrkesakademins direktion, i Pälshuset på campusområdet i Gamla Vasa.
Henrik Ingo, ordförande för YA:s direktion, i Pälshuset på akademins campus i Gamla Vasa.
Bild: YLE/ Moa Mattfolk
Inte heller huvudförtroendeman Kenneth Cederborg kan säga mycket innan samarbetsförhandlingarna har förts.
- Det här var ett trist besked och det är redan många i undervisningspersonalen som har ringt mig, de är naturligtvis oroliga över sin situation, säger Kenneth Cederborg.
Cederborg hoppas att man under samarbetsförhandlingarna ska hitta andra lösningar än rena uppsägningar. På listan över åtgärder som föreslås finns permitteringar, övertidsförbud, upphandling med fördelaktigare villkor och arbets- och tjänstledighet.
Yrkesakademin har dragits med underskott i flera år. Undantaget var 2013 då skolan gjorde ett överskott på drygt 350 000 euro. Åren 2015-2016 betecknas som mycket utamanande med tanke på reformerna som planeras för andra stadiets utbildning.
- Jag tror inte att alla skolor kommer att överleva de nedskärningar som staten nu börjat genomföra, men vi kommer att klara oss, säger Henrik Ingo.
Enligt Ingo kan Yrkesakademins studerande räkna med att utbildningen finns kvar på de orter som man nu valt att centralisera verksamheten till; Vasa, Jakobstad, Pedersöre och Närpes.
- Men självklart kommer även de studerande att känna av nedskärningarna, det kan vi knappast förneka när det handlar om sparande av den här magnituden, säger Henrik Ingo.
En personbil körde ner i diket i Kronoby. I Jakobstad söndrades plexiglaset till ett reklamstånd på gågatan.
Olyckan i Kronoby inträffade på måndag eftermiddag. Personbilen var på väg ut mot Riksåttan längs med Langtågsvägen när den körde ner i diket på andra sidan vägen.
Bilens förare misstänks ha varit alkoholpåverkad.
Reklamståndet på gågatan i Jakobstad fick ge vika under helgen. Någon eller några har söndrat det plexiglas som omger ståndet.
Polisen ber ögonvittnen och folk som vet något om saken att ta kontakt på 071 874 6160.
En sommarkväll för snart tio år sedan var några goda vänner på besök, och vi satt under eken hemma i Nykarleby och småpratade om musikminnen, favoritlåtar och artister man hade gillat – eller ogillat - när man växte upp.
Vanligtvis när man pratar om pop- och rockmusik med jämnåriga så har alla ungefär samma referenser, även om man förstås kan vara synnerligen oense om vilka artister som var bra och vilka som var helt värdelösa. Men den här kvällen gick det upp för mig att två av mina vänner, Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin, som båda har vuxit upp i kristna kretsar, hade haft ett helt annat soundtrack till sina ungdomsår - och att den musik som jag trodde att alla lyssnade på var nånting som de skulle undvika, eftersom det var ”världslig” musik.
Jag blev nyfiken på vilken sorts musik det riktigt var de hade lyssnat på, och föreslog halvt på skämt att vi borde spela in ett radioprogram där de berättar för mig om sin musik, om sina favoritartister - och om hur det var att växa upp i sådana sammanhang där "min" musik, ansågs olämplig.
Och så skulle vi naturligtvis spela "deras" musik...
Majvor och Jan-Erik, eller Erkki som jag är van att kalla honom, gick igång på idén och började genast kasta fram namn på artister som de båda kände till, men som jag aldrig hade hört talas om. Det var namn som Pelle Karlsson, Evie, Choralerna, Andrae Crouch, Samuelssons, Larry Norman, Jerusalem - och Bob Dylan. Och där kunde jag plötsligt igen vara med och ha synpunkter, för Bob Dylan var en av de artister jag själv gillade skarpt på 1970-talet, och jag hade faktiskt skaffat albumet "Slow train coming" - utan att ens veta att det var en "kristen" skiva.
Nu ville jag verkligen höra hur "deras" musik lät, och det blev uppenbart att vi helt enkelt måste göra det där radioprogrammet som jag hade skämtat om.
Majvor Grönroos beskriver sig som vanlig lutheran medan Jan-Erik Andelin är uppvuxen inom pingströrelsen, och blev döpt som pingstvän när han var tretton. Numera är han aktiv inom metodistkyrkan.
Båda var aktivt med i kristen ungdomsverksamhet, var och en på sitt håll.
- Det var viktigt att man valde sida, för annars kunde man hamna i fördärvet, säger Majvor.
- Och det kunde vara helt konkret, som när man som barn skickades på sommarläger, berättar Jan-Erik. Antingen var du inne på bönemötet, eller så stod du utanför en sen augustikväll - i mörkret. Sådant kan vara ganska tufft för en nioåring.
- Jag minns att det fanns en lång lista på sådant som man inte fick göra, berättar Majvor. Man fick inte dansa, inte röka, inte lyssna på ”världslig” musik osv.
- Man talade också mycket om att jorden skulle gå in i ett slutskede, och vissa skulle ryckas bort, för att komma till himlen medan andra skulle tvingas stanna kvar och leva under fruktansvärda förhållanden, berättar Jan-Erik.
- Det här var nånting som jag som barn var fruktansvärt rädd för. Och många som har vuxit upp med det här får ångest av märkliga naturfenomen, som plötsliga vindar eller en märklig solnedgång…
Både Majvor och Jan-Erik kan komma ihåg tillfällen då de har tänkt att ”Nu har det hänt!” - alltså att de utvalda har ryckts upp till himlen och att man själv har lämnats kvar.
Kusligt naturfenomen
dramatisk himmel
Bild: Ann-Sophie Sandström
För att ge ett exempel på de här stämningarna spelas låten ”Vi ville vara redo” , framförd av Pelle Karlsson, och då konstaterar Jan-Erik att den låten egentligen borde vara barnförbjuden, men han tillägger att den där sortens skrämselpropaganda inte längre förekommer i kyrkorna på samma sätt som tidigare.
Till slut blev det inte bara ett utan två radioprogram och de sändes första gången i juni 2005 och vi kallade dem "Uppenbarelseboken. Då!" och "Adam gav namn åt alla djuren".
Nu sänds båda programmen i repris i Radio Vega med den övergripande titeln "Kristen pop från förra årtusendet"
Del 1 sänds på långfredagen 18.4, kl 17.10.
Del 2 sänds på påskannandagen, måndag 21.4 kl. 12.03
Majvor Grönroos
Majvor Grönroos
Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström
(länkar kommer sen att finnas här)
Både Majvor Grönroos och Jan-Erik Andelin har också medverkat i programmet Samtal om livet.
Jan-Erik Andelin
Jan-Erik Andelin
Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström
Om man vill lyssna på det programmet ska man klicka här!
Samma år som Jan-Erik fyllde 50 bad jag honom vara med i Samtal om livet. Jag ville att han skulle fundera lite på vilka omständigheter som hade gjort honom till den person han är idag.
Programmet sändes första gången i juli 2012, och man kan hitta det här!
Alla riksdagspartier förutom De Gröna ställer upp kandidater från Österbotten. Allt som allt rör det sig om femton kandidater, av vilka sex är SFP:are.
Av de övriga partierna ställer Samlingspartiet upp en kandidat, SDP en, Centern en, Sannfinländarna två, Vänsterförbundet en, Kristdemokraterna en och det lilla Självständighetspartiet två.
Samlingspartiet har dessutom en kandidat, Mari-Leena Talvitie, som har bott i Ilmajoki och De Grönas Johanna Sumuvuori har rötterna i Lillkyro. Räknar man så har också De Gröna en kandidat från Österbotten.
Listorna kan ännu fyllas på. Tidsfristen går ut klockan 16.
I val till Europaparlamentet röstar hela landet som en enda valkrets. Till parlamentet väljs 751 representanter av vilka 13 kommer från Finland. Valet hålls den 25 maj.
Kandidaterna från Österbotten:
Samlingspartiet: Kai Pöntinen, Lappo
SDP: Miapetra Kumpula-Natri, Vasa
Centern: Elina Lappalainen, Toholampi
Sannfinländarna: Maria Tolppanen, Vasa, Marko Kulpakko, Kaustby
Vänsterförbundet: Eila Aarnos, Karleby
Kristdemokraterna: Peter Östman, Larsmo
SFP: Sven Jerkku, Närpes, Bo-Göran Åstrand, Jakobstad, Wivan Nygård-Fagerudd, Vasa, Mats Nylund, Pedersöre, Marlen Timonen, Karleby, Alina Böling, Vasa
Självständighetspartiet: Antti Pesonen, Alajärvi, Janus Putkonen, Alajärvi
Åklagaren kräver två års ovillkorligt fängelse för två personer som misstänkts för grovt narkotikabrott i Karleby. Totalt åtalas nio personer i en knarkhärva som gäller främst amfetamin men också hasch och Subutex.
Drygt 200 gram amfetamin har tagits till Karlebyregionen från södra Finland.
- Det handlar om ungefär ettusen användarportioner, säger kriminalkommissarie Anders Åfors.
Drogerna har tagits till Karleby i flera omgångar. En del av de misstänkta ställs inför rätta i södra Finland.
- De huvudmisstänkta har känt varandra sedan de bodde på ett pojkhem i sin ungdom, säger Åfors.
En trend som oroar Åfors är att det blir allt vanligare med cannabis. Polisen i Jakobstad och Karleby fick förra veckan fast 30 ungdomar som hade använt eller distribuerat cannabis.
- Det har kommit in i bilden vid sidan om tobak och alkohol. 15-16 åringar röker hasch sporadiskt eller till och med varje vecka.
Det har också blivit vanligare med hampaodlingar. En del av dem är mycket stora med till och med etthundra plantor, många är mycket proffsiga enligt Åfors.
- Vi hittar hampaodlingar så gott som varje vecka. Det är automatisk bevattning, speciella gödningsmedel och proffessionellt uppbyggt med fläktar och allt möjligt.
Det är oftast män i 20-30 årsåldern som odlar hampa. Antingen har de odlingen i ett hus som ligger avskilt på landsbygden eller så i en lägenhet som hyrs i odlingssyfte.
Kommunstyrelsen i Malax återremitterade ärendet om Bergö skola. Orsaken är att man vill pressa ner kostnaderna.
Det finns några punkter som styrelsen vill ha mer information om. Den första är hur stor skolan faktiskt behöver vara och om det går att minska på utrymmena.
För det andra, om det blir nybyggnad, vill styrelsen reda ut möjligheten att bygga modulhus eller elementhus som skulle bli billigare än ett betong- eller tegelhus.
- Den gamla byggnaden är tegel och det nybyggnadsalternativ som finns för tillfället är att det ska byggas i tegel. Vi vill se om man kunde bygga i trä, säger styrelseordförande Håkan Knip (Sfp).
Enligt de nuvarande beräkningarna kommer en ny skola att kosta 2,2 miljoner. Malax har reserverat 1,9 miljoner för ändamålet.
- Vi vill ha bort cirka 300 000 från kostnadsförslaget, säger Knip.
En renovering i stället för en nybyggnad är inte utesluten. Den renoveringen skulle enligt förslaget gå lös på strax under 2 miljoner. Också här vill styrelsen undersöka om det går att pressa ner kostnaderna.
Eleverna i Bergö skola fortsätter i de tillfälliga radhuslägenheterna tills vidare. Där kommer de att vistas i åtminstone de närmaste två åren enligt Knip. Det är så länge man väntar sig att byggandet av en ny skola kommer att ta.
Knip framhåller att skolan ska byggas på Bergö och ingen annanstans.
Det kan bli ett möjligt kombibygge med skolan och ett äldreboende i samma byggnad. Äldreboendet ska byggas av Bergö öråd.
Kommunen har gått i borgen för 1,6 miljoner och utlovat 100 000 euro i bidrag till Bergö öråd.
- Vi anser att både skolan och äldreboendet borde bantas för att komma ner till de kostnadsramar som finns, säger Knip.
Styrelsen har begärt att ärendet ska kunna tas upp igen den 26 maj. Fullmäktige får ta ställning i saken den 5 juni.
Företaget Nord-automation med verksamhet i Kristinestad och i Alajärvi har fått en stororder värd fem miljoner euro. Ordern gäller en leverans av en linje för stockhantering till Kemijärvi.
Det är företaget Lappi Timber som bygger en linje för sortering av stockar till företagets nya såg. Det är Nord-automations enhet i Alajärvi som tillverkar stockhanteringslinjen som transporteras i delar till Kemijärvi.
Tidtabellen är stram, arbetet skall vara klart i december och ger full sysselsättning åt företaget resten av året. Nord-automation sysselsätter sammanlagt 60 personer.
Eleverna i Oxhamns skola i Jakobstad får inte längre använda sin slöjdsal. Alla maskiner i slöjdsalen för trä och metall har försatts i anvädningsförbud eftersom de är så gamla och farliga. Nu vill bildningsnämnden att hela tillbyggnaden i Rådmans där undervisningen ordnas ska renoveras.
- Det måste korrigeras snabbt så vi äskar om pengar från fullmäktige, säger Jacob Storbjörk (sdp) i bildningsnämnden.
Nämnden anser att maskinerna bör bytas ut men också att hela tillbyggnaden renoveras. Tillbyggnaden till Rådmans skola har inte renoverats då övriga delar av skolan åtgärdats.
Slutsumman för renoveringen väntas uppgå till 1,5 miljoner euro.
Vårtecknen blir allt fler dag för dag. I dag var det dags att sjösätta vårens första segelbåtar vid Wasa segelförenings hemhamn i Vasklooot. Det är inte rekordtidigt - men nästan.
Bara en gång har det hänt att segelbåtar sjösatts tidigare än i vår vid Wasa segelbåtsförening.
I morse fick fem segelbåtar gå från vinterdvalan ner till vattnet.
- Det är dumt att ha båten på land när isen har gått, sade en av båtägarna. De andra höll med.
- Det finns bra kläder nuförtiden. Jag hade i båten ännu i november och då var det ännu kallare på natten, sade Kim Westerlund.
Det blev kort vintersäsong i år?
- Ja, det är riktigt bra. Så blir det fler månader att segla.
Före lyftkranen var redo att köra igång smed båtägarna planer på när första segelturen ska ske. Någon hade siktet inställt på Valborg men så länge tänker inte Kim Westerlund vänta. Han åker ut i helgen.
Sedan årsskiftet har Social- och hälsovårdsverket i Vasa försökt utreda vilket behov det finns för någon form av boende för mentalvårdspatienter. Och behovet är stort. Kring 70 personer.
Dessa 70 personer bor i dagsläget på ställen som inte på bästa sätt tillgodoser deras behov. Med andra ord bor de hemma, på Roparnäs psykiatriska avdelningar eller på stadssjukhusets avdelningar. Det handlar om patienter som behöver stöd för att klara av det dagliga livet. Till exempel personer som lider av schizofreni. Men hit hör också personer med demens som orsakats av drogmissbruk.
- Sjukhuset ska ju inte vara någons hem, säger chefen för psykosocial service, Marja Mustonen.
Hon sitter med i den arbetsgrupp som utreder behovet och som leds av direktören för socialarbete Erkki Penttinen.
Det rör sig om patienter i alla åldrar. Man kan lösa problemen på olika sätt. Det kan röra sig om att personen bor hemma och får besök av vårdare. Men det finns också personer som kräver mer uppsikt. För dessa skulle det bli frågan om ett boende där de får vård dygnet runt eller där det finns vårdare på plats åtminstone en del av dygnet.
- Behoven är väldigt olika. Vi måste se över dem grundligt före vi gör några större beslut, säger Mustonen.
Överskötare Maritta Kerätär på psykiatriska klinikgruppen vid Roparnäs ser behovet dagligen. Patienter som bor på Roparnäs skulle klara sig på annat sätt.
- Det behövs olika slags boendeformer för de som inte längre behöver specialsjukvård, säger Kerätär.
Det är också dit mentalvården är på väg enligt Kerätär.
Men några färdiga platser och byggnader finns alltså inte ännu. I dagsläget köper Vasa stad tjänsterna för rehabilitering av mentalvårdspatienter av Vasanejdens socialpsykiatriska förening och Vasa settlementförening. Staden köper också vårdplatser utanför stadsgränsen.
Ur en ekonomisk synvinkel skulle det vara lönsamt att flytta över patienterna från specialsjukvården till någon form av mera öppet boende, påpekar Mustonen.
Planeringen och diskussionerna fortsätter.
- Till hösten är vi klokare, säger Mustonen.
Karleby stad har sparat en rejäl slant på att skippa dagisavgiften för barn som inte är på dagis på sommaren. Vart fjärde barn stannar numera hemma två eller tre hela månader och det betyder att staden egentligen inte behöver ta in dagisvikarier alls.
Allt fler familjer i Karleby nappar på möjligheten att ha barnen hemma i två eller tre månader i sträck på sommaren. De som gör det slipper helt dagisavgiften för den perioden. Och staden sparar en rejäl slant eftersom man kan stänga flera avdelningar över sommaren.
Av ungefär 2000 dagisbarn i Karleby väntas mer än vart fjärde ta möjligheten att vara hemma två eller tre månader i sträck i sommar. Det innebär att staden kan stänga flera dagisavdelningar.
- Det här systemet är jättebra. Vi behöver knappt några vikarier längre, och vi sparar också indirekt på matlagning och städning, säger servicedirektör Kai Kytölaakso.
Barnfamiljerna gillar förstås att de slipper avgifterna för flera månader och inte bara för juli som det var förr.
- Jag tycker det är flexibelt och bra. Det är en morot att man slipper avgiften, säger en pappa.
Han menar att om inte moroten fanns där skulle en del familjer ha barnen på dagis också då föräldrarna har semester.
- Jag tycker det är en bra idé om man bara kan ordna så att man har två månader i sträck. Man betalar ju inte alls för de månaderna. Så det är extra pengar som man kan sätta på en semesterresa eller så, säger en mamma.
Å andra sidan är det inte alla föräldrar som kan ta ledigt så länge som två eller tre månader.
- Vi kan max ha ledigt sex veckor i sträck. Och då har alltså mamma och pappa ingen gemensam semester, säger en mamma.
Servicechef Kristina Leskelä säger att det gagnar alla i familjen att vara hemma tillsammans en längre period.
- Jag tycker det är super, och jag tänker främst på barnen. Att vara tillsammans med mamma och pappa på sommaren och ha det lite friare. Att inte behöva stiga upp tidigt om morgnarna och inte vara sent på kvällarna i stora dagisgrupper.
Men för en del barn är det kanske inte så bra av att vara hemma?
- Jag tror de barnen nog är på dagis. Det är bättre för dem.
Dagvårdschef Kai Kytölaakso kan inte säga några exakta summor, men Karleby vinner kanske kring 50 000 euro på systemet i sommar trots att så många dagisavgifter faller bort.
I synnerhet i år har man nytta av att så många dagisbarn stannar hemma över sommaren.
- Vi skulle inte klara permitteringarna på upp till 14 dagar om vi inte hade det här systemet, säger Kytölaakso.
Kommer det bara att finnas en upprätthållare av yrkesutbildning på andra stadiet i Österbotten. Kommer samma sak att gälla Nyland?
Frågorna är många också kring yrkesutbildningens framtid i en situation när alla bollar är i luften samtidigt. Undervisningsministeriet söker som bäst en utredningsman som skall ta sig an den finlandssvenska yrkesutbildningen och ge besked till hösten.
Utredningsmannen är inte ännu utsedd men flera personer har blivit tillfrågade. Kanslichef Anita Lehikoinen vid undervisningsministeriet vill inte ge besked om vilka personer som har blivit tillfrågade.
Varför behövs en utredningsman?
Utredningsuppdraget ansluter sig till den stora reformen inom andra stadiet utbildning. I reformen ingår krav på nya koncessionstillstånd, finansieringsgrunderna kommer också att ändras.
- I det här läget måste man se över vilka utvecklingsbehov som finns på den finlandssvenska sidan som helhet inom yrkesutbildningen , säger anita Lehikoinen, kanslichef på undervisningsministeriet. Det gäller att kunna trygga utbildning på jämlika grunder för båda språkgrupperna i den nya situation som uppstått, tillägger hon. Dagsläget känner man ganska bra till på ministeriet, anser Lehikoinen.
En utredningsman måste nu hittas i rask takt och enligt kanslichef Anita Lehikoinen är läget öppet såtillvida att inga beslut om antalet utbildningsupprätthållare har gjorts för någon del av Svenskfinland. I Österbotten finns två upprätthållare av yrkesutbildning på svenska men Anita Lehikoinen förnekar att det skulle vara klart att det i framtiden bara skulle finnas en upprätthållare.
I januari fick Birgitta Abbor i Kronoby en idé. Idag (torsdag) åker hon till Nepal med resultatet av idén, kappsäckarna fulla med hemstickade babymössor
Birgitta Abbor åker iväg till Nepal under påsken med ett större sällskap av resenärer från Finska missionssälllskapet för att leverera mössorna till barnhem och BB.
Det var i mitten av januari som Birgitta Abbor fick idén att göra ett projekt tillsammans med vänner och projektet innebar att man skulle sticka babymössor.
Birgitta Abbors babymösslager
Bild: Yle/Kjell Vikman
-Alla som brukar sticka, kan sticka den här mössan, säger Birgitta Abbor, det är bara rätstickning. Meningen var att det skulle vara ett kort projekt och att det skulle sluta i april.
Birgitta Abbor med babymössor på väg till Nepal
Bild: Yle/Kjell Vikman
Mössor från hela landet
- Jag valde ut två länder, Etiopien och Nepal, båda är högländer säger Birgitta som är pensionerad biologi- och geografilärare. Jag tänkte att barnen kan få snuvor och öroninflammationer och de kan behöva en varm mössa.
Stickningsprojektet har fungerat ungefär som ett kedjebrev där Birgitta Abbor gett mönstret åt några av sina vänner som i sin tur gett mönstret vidare åt andra vänner.
Resultatet blev 769 babymössor i fyra olika storlekar, stickade på många orter i landet mellan Uleåborg i norr och Åland i söder.
